De första sju månaderna 

I dag fyller Hjalmar 7 månader. Han börjar bli så stor! Jag tänkte att jag därför skulle summera dessa månader med en lista som jag hittade hos Elsa Billgren men som jag gjort om lite grann. 


Vad har varit bäst?
Att han kom! Att han finns. För ett år sedan när jag var gravid minns jag att jag var så rädd och orolig hela tiden att jag skulle få missfall eller att någonting annat skulle gå fel. Varje gång jag gick på toa var jag beredd på att se blod i trosorna. Men allt gick bra och han mår bra och det är jag så himla tacksam för. Varje dag. 

Vad har varit sämst?

Att jag var så slut efter förlossningen och efter att ha tappat så mycket blod som jag gjorde att den första månaden tillsammans med honom försvann nästan på något vis i en dimma. Jag minns nattamningar och att han sov så mycket på dagarna att jag nästan blev orolig, kvällar hos mamma och pappa i soffan med honom liggandes i min famn och hur han la händerna på täcket som en liten söt kanin. Men resten av minnet är rätt så luddigt. 


Vilken månad var din favorit?

Juli. Hemma på Åland med Edu, Juni, Hjalmar och familj och vänner. Jag kände att vi äntligen fick tid att bara landa vi fyra som familj. Och Hjalmar började blir mer vaken. Hans skratt och blöta pussar och att se Juni och han tillsammans på en filt på altan. 

Nu. Augusti här i Barcelona känns också som en väldigt fin tid. Våra morgnar är lugna och gosiga och Edu slutar tidigare från jobb och vi har mycket tid tillsammans alla fyra. 

Gjorde du något du aldrig gjort förut?

Jag blev tvåbarnsmamma, vilket jag tycker är så så fint. Många pratar om tvåbarnchocken men för mig var det nog större förändring när jag blev mamma första gången. Nu var jag liksom mer inne i allt och beredd på vad det innebär. Och saker som periodvis kan vara jobbiga vet jag att går över. 

Dessutom eftersom det var lite knepigt för oss att bli gravida igen och vi fick ett missfall emellan så är jag bara så himla tacksam för att jag får vara med om det här. 

Sedan att Hjalmar typ är den mest harmoniska bebis man kan tänka sig. Det måste jag ju också erkänna att hjälper…med en nöjd bebis är det så mycket lättare att känna att man hanterar situationen. 

Har du rest?

Ja, två gånger till Åland och tre gånger till Barcelona har vi hunnit med under Hjalmars hittills sju månader i livet, samt en helg till Stockholm. 

Ibland funderar jag på vad detta pendlande kommer att göra med våra barn. Antingen blir de väl värsta globetrotters eller så vill de bara vara hemma och inte resa någonstans. 

Men det jag känner mig trygg med är att vi har ett liv och sammanhang med fina människor som älskar dem på båda ställen och jag hoppas det ger dem en inte trygghet och stabilitet, trots detta flängande. 


Vad har varit svårast?

Att känna mig otillräcklig, speciellt när jag är ensam hemma med dem bägge två, vilket oftast är.

Jag vill liksom att de ska känna att jag älskar dem helt galet mycket och jag vill räcka till med pussar, kramar, tid, kärlek och uppmärksamhet till dem båda. Lika mycket. 

Men ibland kan jag inte ägna mig åt Juni för Hjalmar skriker och har bajsat på sig och ibland känns det som Hjalmar får alldeles för lite uppmärksamhet för Juni behöver hjälp med något eller trotsar osv… 

Har du lärt dig något?

Massor. Det kanske låter lite klyschigt men jag känner att jag växt och blivit ännu mer trygg i mig själv. Först och främst för att jag är stolt över att jag lyckats bära och klämma ut två barn.  

Men också för att jag tycker jag börjar bli bättre på att lyssna på mig själv och ta plats med mitt liv. 

Jag har alltid haft så svårt för att säga nej och sätta gränser. Men tillsammans med Juni som nu är i trotsåldern får jag öva på det varje dag plus att tiden tillsammans med barnen känns så värdefull att jag blivit bättre på att se till att göra bara det jag verkligen vill. 

Och säga ifrån om jag inte tycker någonting är okej eftersom det känns viktigt att Hjalmar och Juni också lär sig gör det och att jag alltid är sann mot mig själv. 

Jag vet inte om jag förklarar det här så bra men jag hoppas ni förstår vad jag menar. 

Vad har varit soundtracket?
Min franska yogalärare har den bästa musiksmaken enligt mig och spellistan som gått varm är denna. Det är en blandning av allt möjligt och gör mig både lugn och glad. 

Annars är det podcast som gäller för mig. Mannheimer och Skäringer, Barnvagnspromenader, Kära barn, God morgon världen, Allvarligt talat m.m Jag måste göra ett skilt inlägg om det. 

Hade du några mål för dessa sju månader? Inte så mycket mer än att försöka njuta så mycket som möjligt av Juni och Hjalmar och det gör jag så mycket det bara går. Men oj, oj så fort tiden går. Ibland blir jag lite stressad över det. Hjalmar är 7 månader! 7 månader! Snart börjar han krypa, sedan går han. 

Men allt har sin tid. Jag måste komma ihåg det.  Hur gulligt det än är går det inte att stanna i bebistiden för alltid och alla åldrar har sin charm. Exempelxis tiden med Juni nu. Alla historier och fantasier hon berättar för mig, hur hon vill göra allting själv, den busiga blicken och hur hon ändå vill ha massa kramar och gos. Det är helt underbart! 

Vad ser du fram emot precis just nu? 
Vet ni, nästa torsdag ska vi åka till Kroatien i tio dagar. Edu har tagit ut några dagar tjänstledigt och vi åker till Split där vi hyrt en lägenhet via air bnb. Planen är bara ta det lugnt, simma i det där turkosa vattnet som man ser på bilder överallt, äta god mat och vila så gott det går med två småttingar. 

Det ska bli helt fantastiskt. Mest av allt för att Edu är ledig och vi ska vara tillsammans alla fyra. 

Sedan ser jag framemot att börja hösten med rutiner och vardag med allt vad det innebär. Hösten med känslan av nystart är helt klart min favoritårstid. 

 

3 thoughts on “De första sju månaderna 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s