Mina öron är nästan helt tilltäppta av förkylningen jag dras med och under helgens luncher, först med Edus kusiner sen med Noemi, Helios, Roman och Chris, satt jag och försökte läsa läppar. Att knappt inte höra någonting känns lite som att sitta med en astronauthjälm på huvudet och att anstränga sig för att försöka förstå vad andra säger gör en trött. Jag tänker så på dem som har problem med hörseln hela tiden. Hur jobbigt det måste vara i vissa sociala situationer och hur lätt det är att reagera med att stänga av. “Du vet sällan något vettigt om saker du själv inte varit med om! “, skriver jag upp på komma-ihåg-listan.