Vardagsro och helgmys som mål

Så har veckan kört igång igen. Redan tisdagkväll. Jag längtar till helgen men vill däremot inte att livet ska gå för fort. Försöker hitta på små knep att njuta även i veckorna fastän de är fullspäckade med jobb, hämtningar, matlagning, disk, tvätt och nattningar.

En grej är att varje kväll tända ett ljus, dricka lite te och att i alla fall få 15 minuter läst i en bok. Ikväll lyckades jag få till det. En liten stund i lugn och ro för mig själv och jag lovar att det gör skillnad.

Här är några bilder från helgen. Vi bakade muffins till alla hjärtans dag och Carro och Johan var på besök. Det regnade, blåste och var så ruggigt men vi lagade en massa god mat och hade det mysigt ändå. Johan hade till och med en workshop för oss hur man lagar egen pasta. Så kul! Och gott!

Hoppas er vecka börjar bra. Kram! ❤️

Tapas, vänner, böcker och häng-i-soffan

Hej på er! Hur var helgen? Jag känner mig glad och utvilad för jag tycker vi fick till en bra kombination av vila och vara sociala, vilket alltid inte är så lätt. Och jag behöver liksom lite av båda av de sakerna för att må som bäst.

På fredagskvällen hade jag min bokklubb och det var så himla mysigt att ha den hos mig. Jag lagade spanska tapas och så hade vi en ganska lång diskussion om boken ” Samtal av vänner” av Sally Rooney.

Ibland tycker vi ganska lika om böckerna och ibland går åsikterna rejält isär. Denna gång gillade hälften av klubben den medan andra hälften var mer skeptiska.

Jag hörde till en av de som gillade den rätt så mycket. Jag kände mig underhållen och drogs med i berättelsen. Däremot tror jag att jag kanske borde ha läst den på engelska, på originalspråket. För många pratar om hennes fina språk och det tycker jag inte kom fram riktigt i översättningen.

Boken utspelar sig i Dublin och handlar om kärlek och relationer kan man enkelt uttryck säga. Så för er som vill in i den världen ett tag kan jag rekommendera den.

Sedan på lördagen hade vi en lugn hänga-hemma-i-soffan-dag. Juni börjar lära sig cykla och vill öva hela tiden och eftersom det inte finns någon snö i år går det ju bra. Vi var därför utomhus en hel del också.

Och sen på kvällen hade vi middag igen. Min kompis Emelie och hennes kille Mark kom över och det var så himla fint att se dem. Edu lagade spanska köttbullar och det blev lite tapas denna gång också.

Sedan på söndagen hängde vi i soffan igen. Åt plättar till lunch och så var jag ute på en riktigt lång promenad. Jag var på sådant humör att jag bara kände för att gå, gå och gå och lyssna på favorit-poddar i öronen. Det blev 7 km i alla fall och sen var det så mysigt att kura vidare inomhus medan stormen ven utanför så mycket att fönsterna skakade.

Soluppgångar och solnedgångar

Jag älskar de vackra soluppgångarna och solnedgångarna just nu. De påminner mig om när jag var höggravid med Hjalmar och väntade och väntade på att han skulle komma.

Vi bodde hos mamma och pappa då eftersom jag ville föda här hemma och varje eftermiddag gick jag till Lemströms kanal i hopp om att det skulle sätta igång något.

Inte så mycket hände men solnedgångarna var så vackra. Nästan varje kväll färgades himlen röd, rosa och gyllene gul. Precis som nu.

Här ser ni förresten vår gata som vi bor på just nu: Bagargränd. Min kompis Dessi bodde på den när vi var små och hennes föräldrar bor kvar där än. Kanske är den därför den känns lite extra mysig. ❤️

3-årskalas, opera och dunderförkylning

I helgen fortsatte firandet av Hjalmar.

med bullar

kakor

och släkt och vänner såklart.

Han fick även en tågtårta av glass för andra gången den här veckan. Så roligt för när kalaset var över sa han: en gång till ☺️

Förutom att baka och fixa med kalaset tog vi det annars rätt så lugnt i helgen. Ibland känns det så viktigt att ha sådana helger när man typ bara går runt också skrotar hela dagen i pyjamas och är hemma. Jag tror det är viktigt för barnen också. Att bara vara ibland.

Men det sagt smög jag ändå på lördagen ut efter jag lagt dem att sova ( Edu var hemma) och gick till bio Savoy. Där hade de livesändning från Met operan i New York. Jag har alltid velat gå och testa det och det var riktigt bra och härligt att sådär plötsligt förflytta sig till New York.

Dessutom var musiken underbar! Opera med inslag av soul.

Så långt så bra tills söndagen. Efter en promenad i solen började det klia i halsen och på kvällen fick jag feber och frossa. Men men så är februari.

Hoppas ni mår bra! ❤️

Ryggont och hälsoångest

Hej på er! Jag försvann ett tag. Jag fick ont i ryggen efter lillajul så jag inte kunde sova på nätterna. Jag som nästan aldrig har ont i ryggen. Smärtan gjorde mig så trött, men mest av allt rädd. Rädd för att det skulle vara något farligt. Något livsfarligt.

Och med ångest kunde jag inte skriva. Jag vet inte riktigt varför, men jag kunde inte.

Jag har fortfarande ont. Smärtan kommer och går och jag vet inte riktigt vad det är. En del av den berodde nog på en kraftig urinvägsinfektion som jag fått medicin mot, men sedan är det även något med ett svullet ligament i ryggen.

Innan jul blev det lite bättre, men sedan i Spanien fick jag jätteont igen. Nu är det återigen lite bättre. Så nu går jag till osteopatwe och naprapater. Och jag jobbar med min hälsoångest. Och jag skriver igen.

Det känns skönt.

Perspektiv, minnen och körsbärstomater!

Hej på er!

Hur har ni det i novembermörkret? Edu tyckte häromdagen att han är så blek i ansiktet. Jag kunde inte låta bli att skratta, men jag förstår hans chock. Han har nog aldrig sett sitt ansikte så vitt.

Jag har mycket jobb den här veckan. Det ser ut att bli så fram till jul. Men jag försöker smyga in stunder av njutning. Igår träffade jag min mentor Tove som blivit en kär vän. Hon får mig alltid att titta på livet och saker från ett helt annat håll, som om hon kan lyfta sig ovanför allt och alltid har ett större perspektiv. Jag är så tacksam att jag har sådana personer i mitt liv.

Jag fick även häromdagen den här bilden som påminnelse vad jag postade på instagram för tre år sedan. Tänk att det var Hjalmar inuti. Jag minns fortfarande hur rädd jag var att förlora honom, att något skulle gå fel under graviditeten. Det blev en dramatisk och skrämmande förlossning men ut kom han. Så hel och fin! ❤️

Till sist måste jag bara tipsa om min favoriträtt just nu. Den kommer från Sofia Woods kokbok Chez Wood, som är så mysig och lyxig i all sin enkelhet.

Detta är fetaost i ugnen med körsbärstomater. Det enda du behöver göra är att sätta ugnen på 200 grader. Sedan tar du en fetaost-bit och lägger på ett bakplåtspapper i en ugnsform.

Strö över tomaterna, ringla över lite olivolja, salta och peppra och sedan in i ugnen ca 25 min. Så gott med bröd och lite färsk basilika över.

Vänner, Stockholm, konst och karelska piroger

God morgon! Hur har helgen varit? Jag har haft en rätt så fullspäckad helg. Stockholm, vänner, färja, buss, konst, cava, sushi, vin och karelska piroger. Inte riktigt i den ordningen men helgen var fylld av dessa fina saker, så känner mig extra glad idag även fastän jag är lite trött.

Jag tycker balansgången mellan att göra roliga saker så man känner sig levande och ha tid att vila är hårfin. Framförallt sedan barnen kom. Jag försöker därför leva lite varannan vecka liv. Ena veckan mer social, andra vecka mer vila. Denna vecka är en vilovecka, tror jag.

Jag gick som vanligt på jobb imorse och nu tar jag första koppen kaffe medan jag går igenom mina mejl. Så grått ute, men det är som Edu säger. Vi hinner knappt tänka på det. Vi har fortfarande så fullt upp med att komma in i vårt nya liv och vardag. Och det kanske är en bra sak.

Kram på er! ❤️

Farsdag, om helgen och pepp inför veckan

Det var så skönt med fredag i fredags! Jag vet inte riktigt varför men förra veckan kändes SÅ lång! Kanske för att Edu var bortrest. Kanske för att det är november och börjar bli riktigt mörkt ute. Kanske för att jag har haft mycket på jobb-fronten.

Oavsett känner jag mig lugnare den här veckan. Helgen var vilsam och bra. Och jag tror att hormonerna är på en bättre plats i kroppen den här veckan. Hoppas, hoppas! 🤞🏻

Igår firade vi både Edu och min pappa på farsdag. Frukost på säng och dagis-gjorda kort till Edu och på kvällen lagade Åsa och jag middag hemma hos henne till pappa och hel la familia. Tyvärr var Renée bortrest och kunde inte vara med.

Vädret och mörkret smyger sig på och jag känner mig trött. Hälso-ångest som smyger sig på. Tror på att rör mig och vara ute så mycket som möjligt. Tänka ur- och skurdagis även för mig, inte bara för barnen. Ska försöka gå ut och gå på luncherna. Och fortsätta ta mig till och från jobbet, gåendes.

Jag tror också på:

  • Mycket musik som soundtrack hela tiden i bakgrunden för att pigga upp mörkret eller göra det liksom mysigare.
  • Levande ljus vid varje måltid.
  • Te, te, te.
  • Bada bastu mitt i veckan och värma upp mig på djupet.
  • Varm choklad med barnen efter hämtat dem på dagis.
  • Krypa ner under duntäcket i sängen och läsa böcker. Ensam och med Juni och Hjalmar.
  • Börja planera julmyset.
  • Ringa nära vänner. Ofta. Som medicin.
  • Boka tid till frissan.

Hämtning, lämning, jobb och små stunder av mys

Edu har varit bortrest med jobbet till London den här veckan och det känns som om mitt liv har försvunnit ner i ett hål av hämtningar och lämningar, disk, matlagning och tvätt. Jag säger det igen. Jag är SÅ imponerad över alla ensamstående föräldrar.

Det har också blivit många brasor hemma i spisen nu när kylan och mörkret tränger sig på. Igår skakade Juni av kyla när jag hämtade henne på dagisgården. Det kommer nog att ta oss lite tid att vänja oss med vintertider.

Förra veckan hade jag familjen hem på Halloween-middag. Jag lagade läskig korv och het pumpa-soppa. Sedan rostade kastanjer såsom man gör den här tiden på året i Barcelona. Så gott till lite rött vin och getost.

I helgen tog vi en promenad i skogen och hittade massor av trattkantareller då var till och med barnen exalterade över att leta svamp. Det var som de plötsligt förstod nyttan av allt letande.

Nu torkar de på en tidning i köket för framtida grytor i vinter.

Under den senaste veckan har Jag och Edu till och med hunnit med en Helsingfors-resa i 24 timmar medan barnen var hos mamma och pappa.

Vi var till immigrationsverket för att få ett finskt person-nr till Edu. Här på Åland var kön så lång. Det skulle ha tagit till februari och han behövde det nu.

Vi passade på att äta sushi

och ta en kaffe högt ovanför stan.

Senast jag var till Helsingfors var när Hjalmar var i min mage och det var mysigt att vara där igen. Kallt men mysigt!

Vi strövade omkring

och passade på att göra saker som man nästan aldrig hinner med -såsom att bara hänga och prata.

Sedan blev det kryssning tillbaka hem igen. ❤️

Snart oktober och 2 månader på Åland

Hej på er! Hur är det? Häromdagen kom en bloggläsare fram till mig i parken och sa att hon var så glad att jag inte slutat blogga trots att vi flyttat till Åland. Tack fina du för att du kom fram. Jag fick sådan pepp! ❤️

Edus mamma har varit här i nästan två veckor och allt har varit så höstmysigt och fint med Skördefest, skogspromenader, eld i öppna spisen och familjemiddagar som avlöst varandra.

Men det allra bästa har varit att världarna fått smälta ihop lite. Det känns som alla mått bra av det.

Denna vecka har jag en vanlig jobbvecka och rätt så fullt upp men jag vill försöka ta vara på de små stunderna av vila och göra saker med fina människor jag tycker om. Det känns så viktigt att inte allt bara fylls med en massa måsten.

Den första grejen jag ska göra är att inte försöka ha en lång lista över saker att göra på kvällarna. Jag vill komma hem och bara vara med barnen och Edu, se på tv och kanske ta en kvällspromenad. Det räcker. Inget mer.