Hemma. Det blir mycket tid hemma nu. Jag är därför så glad att jag trivs så bra i vårt hem, även om det inte är vårt hus, så har vi gjort det till vårt hem med våra grejer och våra små detaljer i form av minnen och föremål både härifrån och Barcelona.

Allra mest är jag så förtjust i vår matta, som jag köpte förra våren i Barcelona. Då visste jag redan att vi skulle flytta hit och jag ville så gärna ha ett minne därifrån som skulle finnas med i vår vardag. Det blev mattan som jag hittade i en liten orientalisk mattaffärer i Gracía.

Åh, Gracía. Jag tänker ofta på dess gator nu och hur de ligger helt öde och på mina vänner som bor där och som är tvungna att hela tiden stanna inne. Vi rings så ofta vi bara kan och de försöker hålla humöret uppe även om de förstås är väldigt påverkade av situationen.

Min vän Nicole som är ensamstående mamma med en 4-åring och som bor i en charmig men liten lägenhet mitt i Gracía är min stora hjälte. De springer upp och ner i trapphuset för att träna konditionen och dansar framför videor på teven. Imorse skickade hon mig detta meddelande. Något lite fint mitt i allt elände:

”I just opened the window and you would think I was in the middle of the woods instead of the city. It was like a blast of fresh mountain air. After two weeks of almost no traffic and two days of rain. I don’t think the air has ever been cleaner here. ”