Hemma. Det blir mycket tid hemma nu. Jag är därför så glad att jag trivs så bra i vårt hem, även om det inte är vårt hus, så har vi gjort det till vårt hem med våra grejer och våra små detaljer i form av minnen och föremål både härifrån och Barcelona.
Allra mest är jag så förtjust i vår matta, som jag köpte förra våren i Barcelona. Då visste jag redan att vi skulle flytta hit och jag ville så gärna ha ett minne därifrån som skulle finnas med i vår vardag. Det blev mattan som jag hittade i en liten orientalisk mattaffärer i Gracía.
Åh, Gracía. Jag tänker ofta på dess gator nu och hur de ligger helt öde och på mina vänner som bor där och som är tvungna att hela tiden stanna inne. Vi rings så ofta vi bara kan och de försöker hålla humöret uppe även om de förstås är väldigt påverkade av situationen.
Min vän Nicole som är ensamstående mamma med en 4-åring och som bor i en charmig men liten lägenhet mitt i Gracía är min stora hjälte. De springer upp och ner i trapphuset för att träna konditionen och dansar framför videor på teven. Imorse skickade hon mig detta meddelande. Något lite fint mitt i allt elände:
”I just opened the window and you would think I was in the middle of the woods instead of the city. It was like a blast of fresh mountain air. After two weeks of almost no traffic and two days of rain. I don’t think the air has ever been cleaner here. ”
Problemet är att det enda extra rum vi har är detta som har förvandlats till någon sorts förråd med en skrikig grön fondvägg. Jag har tidigare använt rummet som kontor, men eftersom jag numera jobbar på ett co-workingställe så behöver jag ju faktiskt det inte.
På mitt gamla skrivbord, som är hennes nu, lade jag fram kritor, penslar, papper, pennor och allt annat du behöver för pyssel och ovanför hängde jag upp foton på olika människor i hennes liv. De fattas ännu några men jag tycker om att hon på det här viset kan se alla som tycker om henne trots att de ibland befinner sig i olika världar.
Sedan lagade jag som en liten läshörna med mjuka kuddar och filtar och tunna gardiner och med små lampor längs upp som nästan ser ut som stjärnor.
Det broderade sängöverkastet som jag tycker är så fint har Edus mormor virkat och ovanpå de lade jag några färgglada kuddar och gosedjur. Bokstäverna är en fin present och bredvid är ett foto på oss tre som 
Nattduksbordet är en gammal fruktlåda som vi fyndade på en loppmarknad i somras. Perfekt att sätta böcker i tycker jag och ovanpå får så klart Muminmamman och Muminpappan stå och vakta bredvid en gammal tavla av en skyddade ängel, som jag även hittat secondhand. Ovanför den hänger en så kallad drömfångare från Sydamerika som jag tycker är så fina.
Ja, ungefär så här såg det sedan ut när det var klart och det bästa av allt var att Juni blev så glad!
Lägenheten vi bor i när vi är i Barcelona ligger i utkanten av området Gracía och nära Sagrada Familia som de flesta känner till. Den byggdes någon gång på 60-talet och jag har alltid funnit den charmig på sitt speciella vis, men eftersom även möblerna är lika gamla har det ibland känts lite mörkt och tungt innanför.
Vad tycks?
Och jag förstår henne. Det är som om vi fått ett extra rum, där det är tillåtet att plaska med vatten och grejer.
Liztigt 