You & me

bild(252)bild(253)bild(254)

Jag har blivit kär i dig åtminstone fyra gånger. Den första gången var när jag gick upp för den branta trappan till din lägenhet. Jag var inte beredd, du lät mig som en vän bo på din soffa och lagade mat till mig och helt plötsligt, när vi satt där och pratade hela första natten, började mitt hjärta slå så konstigt fort. Eller kanske inte ens slog, utan hoppade till, överrumplade mig. Jag hade tänkt stanna en natt, men blev kvar nästan en hel vecka. Du såg så skönt avslappnad ut i tunna byxor du hade köpt på någon av dina alla resor och på natten såg jag genom den smala springan till ditt sovrum att du inte heller kunde sova. Vi släpade båda på så jobbigt, tungt bagage från förr, men just då kände jag mig som femton år.

Den andra gången var fyra dagar efter, när Carro kommit ner till Barcelona. Vi gick och lyssnade på en flamenco-konsert, men du kunde inte följa med. Din kompis var där och jag frågade försiktigt om du var singel. Tvingade med Carro på en lunch tillsammans med dig dagen efter. Satte mig i stolen bredvid dig på uteserveringen, tittade på dig ofta och log, råkade nudda din arm. När Carro gick på toaletten lutade du dig fram och kysste mig.

Den tredje gången var på sjukhuset efter att din pappa ringt dig mitt i natten för att han kände sig dålig. Vi satt på varsin kall plaststol i väntrummet och jag visste inte var jag hade dig, bara att hela din värld skulle falla samman om det hände din pappa någonting. Vi satt där i nästan ett dygn tillsammans med din bror och Nooria. Du tog min hand när läkaren kom ut och släppte den inte förrän han hade pratat klart. Några veckor senare dog din pappa. Det var minusgrader på Åland och jag försökte ge dig tröstande värme genom Skype.

Den fjärde gången hade vi inte setts på en lång, lång tid och du hade sårat mig. Jag ville träffa dig för att se hur du mådde, men hade bestämt mig för att inte påbörja något igen. Jag ansträngde mig för att låta så kall som möjligt och du lät nervös. Jag hade ont i magen och visste inte vad du egentligen ville. Jag tittade rakt på dig och gick sedan bara ut därifrån. Nästan omedelbart sprang du efter. Jag väste att du rör upp saker igen och du sa förlåt, att du bara varit så rädd!
– Jag är också rädd, sade jag på morgonen.

Nu bor vi tillsammans i ett hem vi gjort till vårt och håller fortfarande i varandras händer varje natt, bara för att vi vet hur det är när den andra inte är där. Du ler igen och är så mån om att jag ska må bra. Och vi tar hand om varandra. Vi har släppt alla våra konstiga rädslor och gått vidare bägge två. Tillsammans. Min mage är alldeles lugn och stilla och jag har svårt att förstå att det får vara så här bra. Det känns så enkelt, så tryggt.

Overkligt. Jag trodde sådana saker fanns till för andra. Inte för mig.

I onsdags på kvällen:

Du ber mig fixa mig fin och säger att du reserverat ett bord, att livet också måste firas en helt vanlig onsdag. När jag kramar om dig på moppen finns det någonting fyrkantigt i din ficka. Du beställer in skaldjur, gåslever, champagne och jag börjar ana. Fnissa.

När jag kommer ut från toaletten tar du nervöst tag om mina händer och jag känner något hårt och runt i min handflata. Du säger att jag gör dig så lycklig och jag nickar frenetiskt tillbaka: ”Du med! Du gör mig så lycklig!”

Sedan frågar du:

Vill du gifta dig med mig?

Och jag svarar: Si, yes, ja! På alla språk jag kan komma på.

74 thoughts on “You & me

  1. Åh jag kan bara inte sluta gråta. Så underbart vackert och så otroligt gripande berättat. Stora varma jättekramar till dig & din kärlek!
    /Sara -som bara gråter… ❤

  2. 😂That was really beautiful. I am so happy for you both. Love Elspeth…som kan svenska men valde att tala feån hjärtat och då är det mest naturligt på engelskan…

  3. Men åh Liz! Grattis till er båda! Så himla fint skrivet att jag sitter här och gråter lite 🙂

    Kramar från Petra

  4. Grattis Liz! Du skrev så varmt och uppriktigt att jag fick tårar i ögonen och måste gå upp och pussa Kurre. 🙂

  5. Det här var bland det finaste jag har läst! Alla hårstrån på hela kroppen har rest sig. Finaste härliga Liz, grattis till dig och Edu! Må ni leva lyckliga i alla era dar!

  6. Så fint beskrivet! Så vackert så jag gråter av lycka för dej som jag inte ens känner. Och vet du vad, första gången jag såg Edus bild i din blogg tänkte jag: hoppas det är Liz kille! Vilken underbar utstrålning han har! Och det har ni båda två tillsammans också! All lycka i livet önskar jag er! Kram.
    A.

  7. Åh Liz!! Jag sitter på pendeltåget mot t-centralen och tårarna har fyllt mina ögon och näsan har börjat rinna. Du skriver så otroligt vackert och det griper tag om mig så att jag inte kan värja mig ens om jag försökte. Grattis till er och er underbara kärlek!! Tänk att kärleken kan vara så fantastisk. Kramar!

  8. Fantastiskt! Otroligt vackert skrivet och beskrivet. Dina ord rör mig till tårar och hjärtat väcks till liv. Jag gläds med er båda och kärleken och önskar er all lycka!

  9. Grattis Liz, vad roligt!!! Jätte fint skrivet, du beskriver så tydligt! Det är svårt att beskriva känslor, men du gör det super bra! Kramar från Madde

  10. Voj älskade vän! Så härligt! Jag är så glad för din skull, för er skull! Lova att ta hand om varandra och kärleken! Kram!

  11. Liz, vilken fin berättelse. Du är verkligen fin på att skildra personer och känslor, det må så vara dig själv det handlar om eller andra.
    Vi hörs, Mvh/ Per E.

  12. Så fina ord! Och så mycket hopp! Jag snubblade förbi av en slump, men var tvungen att stanna och läsa. Stort grattis till ditt välmående! Kram Therese

  13. Grattis så mycket fina du.Vad härligt att höra och vilka ärliga underbara ord du kan ge allting.Grattis till er båda
    Kram Pernilla H

  14. Grattis till er båda! Sitter här med tårar i ögonen…. Så fint skrivet Liz! Är så glad för din/er skull! 🙂
    Stor kram: Sanna

    • Tack Sanna! Vad roligt att höra ifrån dig!
      Hoppas du har det bra! Jag hörde att du ska börja jobba med Åsa! Så kul! Precis som gamla tider!;) Stor kram och ta hand om dig!

  15. Massor av grattiskramar till er båda. Ni är så underbart fina tillsammans 🙂 Och så otroligt fint skrivet. Jag blev tårögd när jag läste det. Ni förtjänar allt det bästa. Kramar Sanja

  16. Åh, vad härligt! Man blir lycklig och varm när man läser sånahär historier! =)
    Hoppas allt är bra med dig! =)
    Ålandskramar

  17. Pingback: Edu | Liztigt

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s