Juligt i Barcelona och en hemresa

Hej på er och trevlig tredje advent! Vi är hemma på Åland igen. Vi landade i onsdagskväll och hela resan gick så mycket bättre den här gången. Men på natten till torsdagen vaknade jag av Hjalmar som låg brännhet bredvid mig och gnydde.På morgonen visade febermätaren 40,4.

Sedan dess har vi legat lågt. Juni fick till sin stora glädje vara med Åsa på lucia i hennes skola och såg luciatåget tillsammans med mormor och morfar på kvällen. Men jag och Hjalmar har knappt stuckit ut näsan.

Det visade sig senare att han hade öroninflammation. Nu har han fått antibiotika och det verkar vara på väg att svänga.

Så ja, hej igen! Hoppas ni har det fint! Jag tänkte visa er lite juliga saker vi hann med i Barcelona innan vi åkte hem.

Vi har ätit mysfrukost på morgonen och sett på julkalendern på SVT play.

Mumsat i oss ännu fler churros

med choklad.

Vi har tagit på oss stickade tröjor

och gått och tittar på alla juldekorerade gator i stan,

träffat tomten

och besökt julmarknaden på torget

utanför Barcelonas katedral.

En eftermiddag bjöd Kerstin in till julglögg

med en massa godsaker.

Hon hade det så juligt

och stämningsfullt,

trevligt och fint.

En annan kväll träffade jag kära Maria. Vi provsmakade en massa olika rätter och skålade i vin och pratade så mycket som vi bara hann.

För övrigt har solen lyst,

havet varit lugnt

och temperaturen rätt så skön och lite sval.

På åländska lilla jul åkte vi upp i bergen för lunch,

letade lite svamp

och åkte hem igen för att baka pepparkakor.

Och på kvällen

kom traditionsenligt smånissarna med några små paket.

En kväll när Helios, Noemi och Sofia vad över på middag fixade vi pepparkakshuset

och åt upp det samma kväll till efterrätt.

och sedan i tisdagskväll packade jag våra väskor och sa hej då till våra blå julstjärnor på gatan.

Nu är vi här på Åland för att fira jul!

Julmys, vänskap och livshistorier

Hej på er! Hur har ni det? Här jobbar vi på julkänslorna varje dag och de är faktiskt nästan på topp just nu även om jag är helt slut efter en sömnlös natt med Hjalmar, som är så förkyld stackarn.

Igår var mina rätt så nyfunna vänner Camille och Nicole över på julfika och julpyssel hemma hos oss. Camilles son Miles går på Junis förskola och även Nicoles dotter Amelia.

Camille kommer från Barbados och Nicole från Texas och New York och det är en av de bästa sakerna med Junis förskola, tycker jag. Den kulturella mångfalden.

Nicole tog med sig pumpapaj som hon bakat till Thanksgiving och jag bjöd på pepparkakor och glögg. Vi pratade om hur det är att växa upp på Barbados, på Åland och i Texas medan barnen sprang omkring och lekte kurragömma.

Förra veckan var Sophie, en annan av Junis dagiskompisar hem till oss. Hennes mamma är från Brasilien och hon berättade om livet i staden Victoria. Om trafiken, bullret men även om de paradisiska stränderna, kakorna hennes mamma brukar göra till jul och hur hon drömmer om att en dag öppna upp ett kafé.

En annan dag sprang jag in i Hend, ännu en trevlig mamma på förskolan. Hon kommer från Tunisien men bott många år och jobbat som reklamare i Paris.

Vi tog en kaffe och jag fick reda på att hennes syster bor i Stockholm. Sedan berättade hon om hur länge hon och hennes man kämpat för att få barn och vad den kampen gjort med henne.

Alla dessa liv och livshistorier. De fascinerar mig. Och det fina är att föräldraskapet liksom för oss samman..

För känslorna och funderingarna kring att vara mamma eller pappa, kärleken till våra barn och deras behov, ser rätt så lika ut varifrån vi i världen än kommer. ❤️

Ps! Nu är det apelsin-säsong här! 🍊

Fram och tillbaka till Åland

Snart är vi på väg hem till Åland. Om en vecka bär det iväg. Juni hoppas på snö och jag på att jobbat klart det jag tänkt innan, så jag kan anlända och pusta ut.

Men vet ni, vi var faktiskt på Åland för bara två veckor sedan. Jag och barnen. En av mina allra bästa människor i mitt liv, Lina, har ju fyllt 40 år som många andra av oss och hon och hennes man Janne, som fyllt 50, ställde till med fest.

Vid sådana tillfällen är det svårt att bo över 3000 km bort och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det kändes galet att resa fram och tillbaka för några dagar men också så ledsamt att inte kunna vara där. Så jag åkte! Och tog barnen med mig.

Först hade jag enbart tänkt ta med Hjalmar, som fortfarande är mer beroende av mig, och låtit Juni stanna kvar i Barcelona. Men sedan hade jag inte hjärtat att åka utan Juni. Hon ville till mormor och morfar och se sina mostrar och alla sina kusiner och leka i lekstugan och gunga på sin gunga…så jag, vi åkte alla tre.

Ditresan gick bra! Det är helt galet hur vana dessa ungar är att flyga.

Och mitt i allt var vi sedan hemma hos mormor och morfar.

Bara att se dem springa ute på gården på det här viset gjorde att allt res-besvär kändes värt det!

Jannes och Linas fest var också fin. Både avslappnad och rolig!

Och så roligt att få träffa så fina människor i mitt liv på en och samma gång. Här sitter jag bredvid Mats och Karolin.

Och mitt emot mig satt mina finisar Heidi och Carro! ❤️

Och Erik och Dessi.

Johanna var också där!

Och huvudpersonen såklart! ❤️

Det blev en hel del minglade och prat

Och till och med en group-selfie med min andra hälft, Åsa, på toaletten. Hihi! Yin- yang. Utan att vi visste om det hade vi klätt oss i svart och vitt.

Följande dag kände jag av allt dansande i fötterna 😉 Men jag var så påfylld och glad!

Och ja, sedan var det dags för tillbaka-resan! Vi började rätt så trötta tidigt på morgon. Bil ner till Eckerö.

Sedan Eckerölinjen. Morgonfrukost

och lekrum, innan det var dags

att köra av färjan mot Uppsala.

Vi kom fram till Gränby centrum klockan elva och eftersom vi inte behövde vara på Arlanda förrän klockan halv fyra så hade vi rätt så många timmar att fördriva där.

Mamma och pappa var med som ni ser. Till min stora lycka! Vet helt ärligt inte hur jag skulle klara av de här resorna utan dem. Det hjälper så mycket att de skjutsar till och hämtar oss från Arlanda.

Vi hängde, sprang omkring,

lekte och lunchade

Och fikade..

Allt gick bra tills vi kom till flygplatsen, checkade in och vi fick reda på att flygplanet var 3 timmar försenat!! Klockan var då halv 4, och mamma och pappa var tvungna att åka för att sedan hinna med färjan tillbaka till Åland och jag

hade mer än 5 timmar att fördriva på flygplatsen tillsammans med dessa två finisar. Puh! Alla min nerver som är på spänn inför en flygresa, på grund av min flygrädsla, vreds åt, och först ville jag bara gråta. Men sedan försökte jag vara vuxen och tänka att det är jag själv som försatt mig i den här situationen så nu gäller det bara att ta sig ur den.

Och det gick bra! Jag lät barnen springa omkring så mycket det bara går på en flygplats.

Vi tittade på julgranar, åt med jämna mellanrum och lekte med allt från våtservetter till plastglas och förutom att Hjalmar fick en hostattack så han spydde ut över heltäckningsmattan i gaten så funkade det.

När planet sedan till slut gick halv 10 på kvällen, var jag så trött att jag knappt orkade vara rädd. Hjalmar somnade, Juni pysslade och såg på film och jag tittade på klockan var tionde minut men höll ihop när planet skakade hårt av turbulensen över Tyskland.

Lite över ett landade vi och då var jag så lycklig över att vara framme och kunna gå på toa att jag tog en selfie på toaletten.

Edu kom såklart och hämtade oss med bilen

och barnen var också så glada över att vara framme. Fastän trötta…

Juni somnade i bilen så Edu fick bära henne in. Hjalmar däremot, som sovit på planet, tog en ny dag.

04.15 fick jag sedan honom äntligen att somna. Och jag tog sista bilden för dagen. 22 timmar efter första bilden på Åland. Puh!

Resten av veckan försvann kan jag säga i något sorts töcken och vi alla var lite upp och ner. Men det är lustigt hur ens hjärna fungerar. Nu börjar de jobbiga känslorna försvinna och jag kommer mest ihåg det fina.

Och ja, när vi flyger hem till jul kommer Emelina med! Jag är så lycklig för det! 😊✨

En julig söndag i pyjamas

I söndags hade vi en sådan himla mysig dag. Jag vet inte när vi tagit det så lugnt och det var så himla skönt. Redan på morgonen sa vi till barnen, att idag klär vi inte på oss utan vi stannar inne och skrotar hela dagen.

Delar av frukosten låg kvar på bordet hela dagen. Vi lyssnade på julmusik och passade på att plocka fram julstjärnor, julsaker och

och klä vår stora lilla julgran.

Juni var så pepp! Hon skrek till av förtjusning för varje julgranskula vi plockade fram och det var så härligt att se!

Även att se hur glada barnen var över att bara vara hemma med oss och ta det lugnt en hel dag. Egentligen borde man ha en sådan dag varje vecka eller i alla fall ett par gånger i månaden. Det är annars så mycket hela tiden som ska göras och vilan gjorde så gott för oss alla.

Junis rum blev också julfixat. ( Hon sover i en dubbelsäng för det slutat nästan med att jag eller Edu också ligger där..😉)

Och sedan på eftermiddagen kollade vi alla lite på tecknat, drack glögg, pysslade och bara fortsatte att mysa.

Skandinavisk julmarknad i Barcelona

Jag är med i ett kvinnligt nätverk här i Barcelona som heter SWEA och är för svenskspråkiga kvinnor som bor utomlands. De finns i över 70 länder och har över 7000 medlemmar.

Mitt vardagsliv med jobb och småbarn gör att jag tyvärr inte kan vara så aktiv men på måndag ska jag exempelvis på deras jullunch och det är flera gånger jag fått hjälp och råd av andra sweor som bott här längre och känner till saker i det spanska samhället bättre än vad jag gör.

Förra helgen anordnades en skandinavisk julmarknad och sweorna var där och sålde

glögg, pepparkakor och lussebullar.

Så vi åkte dit.

Här är Swea Barcelonas ordförande Agneta och Edus svenska lärare.

Det är så roligt för han börjar förstå allt mer svenska och vi försöker prata i alla fall några minuter svenska per dag.

Barnen var mest av allt förtjusta i några blinkande lampor

och sysselsatte sig med det en god stund

Medan jag spanade in de olika stånden. Så här såg ett finskt ut med karelska piroger och julstjärnor.

Och det här var ett annat. Så roligt att se hur de gör reklam för Finland här.

Oftast är det tystnaden, lugnet och bra skolor som betonas.

Innan det var dags att gå vidare träffade vi även tomten och Juni och Hjalmar lämnade sina önskelistor till honom. Fastän de tyckte att han var lite läskig…

Sedan åkte vi vidare för att ta tag i vårt andra uppdrag för dagen. Nämligen att hitta en lilla julgran. Juni var så förväntansfull så hon gjorde olika grandanser.

Det blev en av det större slaget.

Men som tur var fick vi rum med den i bilen i alla fall.

På vägen hem stannade vi sedan en stund på en rastplats i skogen, åt medhavd lunch och plockade lite kvistar och tallbarr att ta med oss hem.

Bäst av allt var utsikten därifrån.

Churros con chocolate

Det är intressant hur man anammar traditionerna där man bor och till slut gör dem till sina. Churros con Chocolate, dessa munkliknande stänger som man doppar i varm choklad här, har blivit lika med vinter i Barcelona för mig så i lördagsmorse lurade jag med hela gänget till en churreria vid Sagrada Família för att njuta av vinterstämningen.

Så här kan det se ut när vi äter mysfrukost. Allt frid och fröjd

Sedan lite spänningar i luften

För att sluta med syskonbråk. Helt vanlig vardag för en småbarnsfamilj antagligen ☺️

Hur som helst var det mysigt och

riktigt gott.

Sedan när vi ätit kände jag att det var dags att fylla på vårt kaffeförråd så det blev ett besök på starbucks. Älskar deras kaffe och om man frågar kan man köpa hela bönor som de maler på plats. Mmm!

Hjalmar var så nöjd över att få bära kassen.

Han har kommit in i en fas där han vill höra allting själv. Vilket är så gulligt att jag dör

tills det inte går som han vill och han ställer sig och skriker istället. 😘

Från sommar till höst till jul

Årstiderna passerar fort förbi här i Barcelona. För bara några veckor sedan tillbringade vi en söndag på stranden.

Jag till och med tog ett dopp!

Så kallt men kände mig så levande efteråt.

Hjalmar samlade stenar

Och Juni övade på att skriva sitt namn i sanden. ❤️

Så blev det höst. På bara några dagar föll de flesta löv till marken.

Och nu är det vinter och till och med jul i luften. Jag tog en tidig springtur i måndagsmorse och jag blev så glad när jag såg Polstjärnan på himlen bredvid Sagrada Familia. Annars ser man så sällan stjärnor här.

Solen står längre på himlen och

juldekorationerna har satts upp i stan.

Jag tycker om att gå till plaza Jaume och se årets stora julgran

samt smyga omkring i de smala gränderna i El Born.

Alla årstider har sin charm, men det är absolut nu på vintern som Barcelona är som mysigast.

Ulrica och Sixten på besök

Hej på er! Här kommer lite bilder från de senaste dagarna när Ulrica och Sixten varit på besök. Det har varit så himla mysigt. Jag och Ulrica är experter på livsnjutning ihop och jag har blivit så fylld av goda samtal, god mat och gott sällskap de här dagarna.

De kom i måndags och här ser ni mig kockandes svamprisotto med sparris till middag i vårt lilla kök.

På tisdagen efter att jag jobbat hela morgonen möttes vi vid mitt favoritställe Jaime Berienstain för lunch.

De är så himla mysigt där inne och Ulrica bjöd mig på bubbel och maten för att fira i efterskott min födelsedag, eftersom vi inte setts sedan dess.

Vilken lyx att få fira sin födelsedag, om och om igen, på det här viset med fina vänner.

Jag är faktiskt glad att jag bestämde mig för att fira min 40-årsdag på det viset. Ingen stor fest men många fina stunder med de närmaste.

När man är inne i småbarnsåren som jag och fortfarande inte sover bra på nätterna är en lugn stund med en vän de mest energigivande och festliga jag kan komma på.

Vi hade ju goa Sixten med som sällskap men han lät oss prata på och njuta.

Han är nästan exakt ett år yngre än Hjalmar och det var så fint att få hänga med honom och lära känna honom lite mer.

Sedan på eftermiddagen hängde vi hemma på mattan i vårt vardagsrum

I all röra med alla leksaker.

Juni tyckte det var roligt att vara storasyster till två och hjälpte till att mata Sixten.

Senare på kvällen när barnen sov, förutom Sixten, så smet jag och Ulrica ut och åt tapas och tog ett glas vin på ett torg i Gracia. På en måndag! Så lyxigt!

Igår gjorde vi sedan en repris och möttes för lunch, Ulrica, jag och Sixten.

Det är så mysigt nu i El Born när det är höst/vinter och julstämningen börjar kännas av lite varstans.

På samma gång lyste solen och värmde så skönt så vi slog oss ner på en bänk och drack kaffe.

❤️

På eftermiddagen hängde vi hemma hos oss igen.

Ulrica hade tagit med glögg och pepparkakor från Göteborg och alltså den doften!

Snart är jag redo för att totalt gå in i julmyset.

Och så igår kväll smet jag och Ulrica iväg igen efter jag lagt barnen och hon fått Sixten att somna i bärselen.

Tänk, i över 20 år har vi känt varandra. Och gått igenom så mycket tillsammans. Vi har följt varandra som studenter i Uppsala, på äventyr i Australien, Irland, Nicaragua, Moçambique, Chile, Åland, Barcelona och Göteborg, i olika förhållanden och kriser och livsavgörande saker. Men även i vardagen med korta och långa, regelbundna telefonsamtal: hur är det? Hur mår du? Det är så himla, himla fint! ❤️

Skål för oss!

Och skål för livsnjutning

Till max! 😉

Vår vardag i Barcelona i bilder

Hej på er! Hur har ni det? Här kommer lite bilder från den senaste tiden.

För inte så länge sedan var jag och Juni på bio i Gracia, en regnig eftermiddag. Filmen vi såg hette “Big Foot” och var riktigt bra, men även om åldersgränsen sa att den var för alla åldrar så skulle jag rekommendera den till lite äldre barn än vad Juni är, för på vissa ställen var den lite läskig.

Hur som helst var det mysigt att få lite egen tid med Juni. Jag försöker se till att få det ibland, både med Hjalmar och Juni. Minns själv att jag tyckte det var mysigt när jag var liten.

Ett annat filmtips är förresten “ A star is Born“, som jag såg när Carro var här. Om ni som mig är svag för independence-filmer med fint budskap och bra musik så ska ni absolut se den. Jag har inte varit på bio på jättelänge så det var kanske därför jag kände mig så fylld av fina saker efteråt men det var också för att jag verkligen gillade den.

För två helger sedan var vi med Edus mamma och bror med familj på Costa Brava i byn Bellcaire där Edus kompis Marc och hans syster har ett hus som de hyr ut.

Det regnade hela helgen konstant men vi kämpade oss ut och letade lite svamp

Och sniglar!! Edu älskar dem, men jag erkänna att jag har lite svårt för konsistensen. Juni hjälpte till att plocka dem med stor iver men sen släppte hon ut dem igen när hon förstod att de skulle ätas upp. Hihi!

Här är huset. Jag tror ni sett det förut.

Älskar den här bilden! ❤️

I helgen stannade vi i Barcelona men begav oss ut i naturen igen när det äntligen var soligt och fint igen.

I bergen ovanför oss där vi bor finns fina vandringsleder med häftiga vyer över Barcelona.

Jag hittade ett hjärta ritat i sanden

Och Edu ett häftigt vattenfall som antagligen uppstått i år eftersom det regnat så mycket.

Sedan på söndagen knallade vi ner till Parc Ciutadella för att leka i parkerna där.

Barnen älskar lekstugorna.

Och att mata fåglarna med bröd.

Reser ni med små barn som behöver springa av sig till Barcelona är parken där ett bra tips.

De har roliga leksaker och till och med

ett litet hus med skötbord, micro och toalett.

Halloween i Barcelona

Hej på er fina ni, här kommer bilder från min onsdag. Då firades Halloween och katalansk castanyada här. Vi vaknade av att det ösregnade ute och när vi inte fick plats på någon buss för att ta oss till Junis förskola,

smet jag och hon in på ett kafé istället och drack varm choklad medan vi väntade på att regnet skulle upphöra. Så mysigt!

Sedan tog jag metron in till stan för att gå till

favoritkafeet Jaime Beriestain för att jobba och skriva.

En behövlig kaffe. Hjalmar var magsjuk hela förra veckan. Alla rutiner försvann och han håller fortfarande mig vaken halva nätterna.

Sedan vid tretiden skyndade jag mig genom regn, åska och hagel tillbaka till Junis förskola.

Där hade de nämligen Halloween-fest för både barn och vuxna.

Och det var så roligt att få träffa de andra barnen och föräldrarna.

Därefter gick vi hem och Halloween-myste hemma medan regnet fortsatte vräka ner utanför. Här är fina Emelina.

Min kompis Nicole kom över med sin dotter Amelia och några vänner från Frankrike.

De hette Renee och Liz, vilket jag tyckte var så roligt med tanke på min storasyster och mig.

Juni var utklädd till pumpa.

Sedan när gästerna gått och alla våra Halloween-muffins var uppätna

åt vi pumpa-soppa, läskig korv som såg ut som blodiga fingrar och rostade kastanjer till middag.

En skön blandning av alla möjliga traditioner och kulturer.