Landet versus storstaden

En del av mig älskar storstaden. Folkvimlet, alla olika slags ansikten som möter din blick på gatan. Det surrande ljudet. Att ingenting någonting sover. Roliga trender som kommer att går. Att ströva omkring, titta på folk, fönstershoppa och spana in den senaste restaurangen med goda recensioner. Allt som är tillgängligt. Konserter, biofilmer, intressanta utställningar och roliga event. Det är bara att välja och vraka.

En annan del av mig längtar till naturen. Tystnaden. Det gröna, rofyllda. Morgondimma över en åker. Årstider som går att följa i detalj. En blåsippa där. En snödroppe där. Att ligga i din säng och titta ut genom fönstret och se hur björken utanför sträcker sig mot himlen. Fågelsången. Den friska luften. Att bara öppna dörren och gå ut i din egen trädgård. Ta en morgonkaffe på trappan och väckas till liv av alla dofter.

Helst av allt vill jag nog ha lite bägge världar, men var vill jag ha min vardag?

Livet ser ganska lika ut i alla storstäder. Och kanske också även på landet. Så jag kanske är den nya stora frågan just denna: storstaden eller landet? Hur tänker ni?

Här kommer bilder från vår helg i Bellcaire på Costa Brava för två veckor sedan tillsammans med Edus familj.

Vår i luften

Vädret är väldigt omväxlande här i Barcelona. Ena stunden behöver man ha vinterjacka på sig på morgonen för att inte frysa. Nästa stund går man i t-shirt och är väg på stranden.

Oavsett är våren helt klar på väg och i fredags firade vi detta med en vårfest på Junis förskola.

Det var soligt och fint ute på gården och de hade gjort så fint med pappersblommor överallt.

Det var dessutom knytkalas och alla tog med sig något typiskt från deras hemländer. Vi hade med oss kanelbullar såklart och jag var så nöjd för de gick slut i ett nafs.

På förskolan gör de olika odlingsprojekt

och det var kul att få se allt som Juni berättat om hemma.

som klätterställningen

och trädet med lappar på.

Hjalmar stortrivdes också och lekte i sandlådan och lekstugan och ja, lite överallt.

Eftersom Junis förskola är flerspråkig. Både spansk och engelsk är familjerna från jordens alla hörn. Här är mina kära “mammor” som jag hängt med hela vintern. Fina Nicole från New York, Magalie från Frankrike, Camille från Barbados och Hend från Tunisien.

Nicoles Amelia.

och många andra mammor och pappor.

Där var såklart även Junis lärare Mariona och Camille. Mariona pratar spanska med barnen och Camille engelska.

Jag försökte prata med de andra föräldrarna och på samma gång ha koll på Juni och Hjalmar. En fin dag och en perfekt start på helgen.

Torsdag till torsdag

Hej! Jag tänkte vi skulle ta en titt på vad jag gjort den senaste tiden.

Förra torsdagen var jag hemma med Hjalmar på morgonen, som vanligt på torsdagar. Jag älskar de dagarna. Denna torsdag var jag fortfarande helt däckad i min förkylning dock men jag lyckades släpa mig ut i parken en lite stund med Hjalmar och leka kurragömma. Och det var så värt det. Körsbärsträden har börjat blomma här överallt och det var vackert och skönt ute.

Fredagen var en lika vacker dag. Jag förde Juni till förskolan och sen satt

jag på ett kafé vid Plaza de Vila i Gracia och skrev hela dan. Är så glad för jag har ett sådant flow just nu.

På lördagen var det soligt och fint så vi åkte ner till stranden. Det är inte bikini-väder, även om många turister ligger och solar men jag tycker det är så härligt att se, höra och känna doften av havet. Och Juni älskar dessa pyramid-liknande klätterställningar.

Jag och Edu var så trötta i helgen. Det har varit mycket den senaste tiden så på söndagen fortsatta vi vår stilla lunk och hängde mest hela dagen med barnen i parken vid oss.

Jag tror inte riktigt pingisborden är tänkta för denna sport men Juni och Hjalmar gillade det.

På måndagen var det sedan dags för jobb och skola igen. På måndagar är Juni på förskolan medan Hjalmar får hänga med farmor några timmar när jag jobbar.

Här är vi på väg till Junis förskola. Så kul att få köra dessa två och höra dem babbla på i vagnen.

I tisdags var det farsdag i Spanien och vi överraskade Edu med frukost och hemgjorda kort på sängen. Sedan fick Edu följa med till Junis förskola. Alla pappor var nämligen inbjudna och Juni var så pepp.

Samma dag åkte jag till Raval för att skriva. Försöker byta lite miljö för att lura och inspirera min hjärna lite. Och det funkar. Mitt flow fortsätter.

Här är jag på toaletten på restaurangen Flax & Kale som ni absolut måste spana in ifall ni kommer hit. De har så god mat och allt är vegetariskt och bra för hela din kropp. Dessutom är ju deras toalett så fin!

Och inredningen och huset överlag.

Missa inte heller området kring plaza Universitat när ni besöker stan. Några av mina favoritgränder och hörn finns här.

Igår morse tog jag denna bild på Juni när vi satt på busshållplatsen och väntade på en bänk. Hon har fått en ny tröja av sin farmor som Rosa själv stickat och Juni var så glad.

På kvällen bakade sedan jag, Juni och Hjalmar bullar. Edu är med jobb i Madrid och allt var rätt så kaosartat men bullarna blev goda. Vi ska ta med dem till Junis förskola imorgon när de har vårfest där.

Och idag har jag varit hemma med Hjalmar på morgonen igen och han blev alldeles till sig över några musiker på stan.

Jag gick just förbi ett av Gaudis berömda hus och det slog mig igen som det gör ibland. ” Här går jag i Barcelona.” För det är lite som att jag glömmer bort det ibland, när vardagen tar över.

Hoppas ni har en fin vecka. Kram!

Kvinnodagen 8 mars

I fredags gick 200.000 människor ut på gatan i Barcelona och demonstrerade för jämställdhet och mot låga kvinnolöner, diskriminering och våld mot kvinnor.

Jag, Noemi och Noemis lillasyster Sara var tre av dem.

En av sakerna som stod på plakaten var:

“Jag föddes inte till kvinna för att dö på grund av att var det”

Mer än 400 kvinnor per dag anmäler nämligen att de utsatts för könsbaserat våld i Spanien.

Förra året mördades 52 kvinnor av sina manliga partners.

Hemska siffror som många vill se ett slut på.

Och det finns även många andra saker att ändra på och förbättra.

Exempelvis för de kvinnor som väntar barn kan graviditeten fortfarande betyda att de förlorar jobbet. Många kvinnor får sparken när det blir känt att de är gravida, trots att arbetsgivarna saknar saklig grund att säga upp dem. Jag har två kompisar som blev utsatta för just det.

Dessutom är barnomsorgen så dyr (runt 400-450 euro i månaden) att det för vissa kvinnor inte lönar sig att jobba. Det huvudsakliga ansvaret för barnen läggs i de flesta hushåll nämligen fortfarande på kvinnan.

Men det finns hopp och många nya tongångar. Och både kvinnor och män som vill ändra på de ojämlika situationen.

I demonstrationståget som sträckte sig från plaza Catalunya till plaza España, var stämningen så kraftfull och där syntes kvinnor och män i alla åldrar! Se videon ovan! Den ger energi att fortsätta kämpa!

Fortsatt sjukstuga och fler fina besök

Hej på er! Så här pigg så jag ut för några veckor sedan. Pre-fyra-förkylningar-på-raken.

Vi åt årets första jordgubbar. ( Det är säsong här nu)

hängde på stranden

Och skuttade omkring.

Sedan började förkylningarna och febertopparna avlösa varandra. Först Hjalmar, sen Juni och sedan jag. Och jag började känna mig lite sliten.

Men vi firade karneval på Junis skola.

Se så gulliga! Juni var en fjäril! ❤️

Vi lekte i parken som vanligt

Och jag började känna mig lite piggare.

Mamma och pappa kom på besök.

Juni stackarn fick feber, men jag och mamma och pappa var ute och gjorde stan.

Det var varm och soligt!

Och det var fint att se mamma njuta så av det.

Mandelträden blommande

Och Hjalmar var så himla glad att ha sin stora idol morfar och mormor här.

Här målar de bägge två med stor koncentration. ❤️

Juni piggnade i sen och en dag åkte vi till Sitges och njöt av solen och havet

och fick uppleva lite mer karneval.

och på kvällen innan mamma och pappa åkte vidare till Malaga och sedan Nerja, tog jag med dem till favoriten La Pepita och vi åt så gott så gott som vanligt.

Så fina dagar!

Och ja, sen insjuknande Hjalmar i influensan med 40 graders feber. Och sedan jag.

Och ja, nu ser jag ut så här med kroppsvärk, feber och ögoninflammation. Förlåt! Det finns så många värre saker. Jag vet men ändå kan jag tyvärr inte låta bli att tycka synd om mig själv just nu.

Men det är övergående. Snörvlandet, hostandet och denna självömkan. Kram på er! ❤️

Förkylningstider och besök i stan

Hej på er! Hur är det med er? Besökstider och förkylningstider råder här. Först kom Rumanders och hälsade på. Sedan mamsen och papsen. Så fina dagar fastän vi även varit förkylda och febriga om vartannat.

Vad är det med de här förkylningarna som går runt just nu? Det är som man aldrig blir helt bra. Idag har jag ont i halsen för fjärde veckan! Men ja, jag hoppas det ska ge med sig snart.

Här får ni se lite bilder från besöken.

Åsa och Stefan och barnen kom några dagar i början av sportlovet och det var så härligt att vara ett stort familjegäng på stan.

Och Juni och Hjalmar var SÅ glada att ha kusinerna här. Som att varje dag få leka med sina idoler.

Vi strosade ner för Ramblan

Tog cava-paus inne på Boquerian

För att sedan äta picknick på stranden.

Ibland får jag ångest att det är så stor ålderskillnad mellan mina barn och mina systrars barn. Jag har själv haft så himla roligt med mina kusiner. Därför blev jag så himla glad att se dem leka så här. ❤️ Något år hit eller dit spelar kanske inte någon roll,

dessutom är det väldigt roligt att ha en systerdotter som börjar bli så stor. Åsa, jag och Malva körde vårt eget lilla race ibland. Vi var ut och kvälls-shoppade, fikade och hade det så mysigt. Malva läser spanska i skolan så det var också kul att få visa hennes runt och så att hon fick öva på språket lite grann.

En kväll fick jag till och med rå om alla fem barn. Vi skickade ut Åsa och Stefan på middag och stannade inne och åt chips och popcorn och såg på film.

Överlag hade vi tur med vädret. Jag blir alltid så nervös över vad för väder det ska bli när folk ska hälsa på och jag vet att de är soltörstiga. Men som sagt var det riktigt fint.

Hjalmar snodde åt sig Olles och Melkers tennisracketar så fort han fick chansen,

Vi hängde en hel del i lekparker som lätt ingår när man besöker en småbarnsfamilj.

Men framförallt försökte vi se till att äta gott och ha det bra. Den här restaurangen har jag tipsat om förut. Den heter Jaime Beriestain och ligger i Eixample nära passeig de Gracia. Så mycket blom-och lamp-inspiration här inne.

Det var även här någon gång som mina små insjuknade. Och sedan råkade vi nog skicka med vårt virus med kusinerna hem. Men oavsett: så fina dagar! Kram! Och tack för att ni kom! ❤️

Vårkänslor i Barcelona

Våren börjar göra sig till känna här i Barcelona. Än är det kyligt på morgnar och kvällar men i solen mitt på dan kan du gå utan jacka och i söndags hade vi till och med picknick på stranden.

Hjalmar fick dock leka i sanden med mössan på. Han har varit konstant hostig och snuvig i en månad nu.

Men det var så underbart skönt att höra vågorna igen och se havet.

På lördagen var det också jättefint väder och vi var ute och såg oss lite omkring.

Det finns en gammal matmarknad i stadsdelen Poble Sec som de renoverar under flera år och äntligen öppnat så vi gick dit.

Så många härliga råvaror överallt

Och taket tyckte jag var så himla fint.

För många, många år sedan sålde Edus mamma ägg här varje helg vid ett stånd på marknaden så det gjorde besöket lite extra nostalgiskt.

Och vet ni vad vi gjorde sedan? Jo, vi fick förbi det svenska kaféet Mansos café och köpte fastlagsbullar.

Och sedan gick vi till Parc Ciutadella och mumsade i oss dem på en filt i solen.

Älskar sådana här helger med barnen när vi bara hänger och de kan springa omkring.

Vid Triumfbågen blåstes såpbubblor som vanligt och Juni och Hjalmar blev alldeles vilda!

Solen var på väg ner och ljuset så fint.

Så vad mer? Vi hann med ett barnkalas också på söndagsmorgonen. Jan och Champs på Junis förskola fyllde 4 och 5 år och vi träffades i en slags lekpark inomhus.

Ljudnivån var rätt så galen där ett tag och jag tog ett kort på mig själv där mitt i allt.

Men Juni och Hjalmar älskade det

och tårtan såklart!

Hej från vårt liv i Barcelona

Okej, vi är inne i rutinerna. Jag gillar det. Plötsligt löper allt på bra, men även tiden. Måndag och så plötsligt fredag. Jag blir lika förvånad varje vecka över hur fort den gått. Detta är vad vi gjort den senaste tiden.

Varann torsdag har vi barnvakt ( vår kära Emelina) efter att barnen somnat och går ut på en liten dejt-night, Edu och jag. Älskar de kvällarna och eftersom barnen sover och inte ens märker att vi är ute på äventyr, så har jag inte ens dåligt samvete.

Att få prata ostörd, om som bara för två timmar..så fint!

För två veckor sedan var vi till Quimet, Quimet. En superliten tapas-bar i Poble Nou som ni absolut bör spana in om ni reser hit. Lokalen är charmig, ägarna trevliga och alla tapas ren perfektion. Jag och Edu brukar drömma om att öppna en liknande ställe på Åland på sommaren.

Sedan åkte vi på helgen, ett stort och kärt gäng, till en by ungefär en timme från Barcelona för att äta gott och umgås.

Vår kompis Marc fyllde år och det var han som hade styrt ihop det hela.

Där var så många barn, så vi knappt nästan såg till Juni under hela helgen. En konstig känsla. Hon börjar bli så stor och sprang omkring med de andra barnen och lekte och lekte.

Vi vuxna grillade

Calcots bland annat

pratade

hängde

och såg till att få lite sol på oss i lä vid husknuten.

På söndag morgon var det strålande sol och jag for ut och sprang en sväng tidigt på morgonen. Allt var så fridfullt tills jag började höra hundar som skällde och gevärsskott. Vildsvinsjakt på gång.

Sedan till lunch lagade Roman en stor paella med skaldjur. Så gott! Han är experten i gänget.

Så mysig helg. ❤️

Födelsedagen och ett kalas

Så denna vecka har Hjalmar fyllt 2 år.

Han blev så glad på morgonen när vi sjöng och gav honom en croissant med ett ljus i, som han fick blåsa ut.

Blåsa ut ljus och äta croissanter hör nämligen till hans favoritsaker just nu.

Han fick dessutom en puff han kan sitta i och mysa eller hoppa på. Och ja, ni ser! Den blev en hit!

Senare på eftermiddagen födelsedagsfikade vi med Emelina och ballonger och annat fint.

Och pratade sedan med mormor och morfar som sjöng för honom. Även Renee, Åsa och Heidi, ringde och grattade på FaceTime

Och Hjalmar blev så glad. Min lilla plutt som har blivit så stor. Juni var 2,5 år när Hjalmar föddes och det känns så konstigt att tänka på att han snart är lika gammal som hon var då.

Det var någon som kommenterade på Instagram att två år är en så himla fin ålder och jag håller med. Han är liksom så kramig och gosig och väldigt roligt men sina små busiga upptåg. Många gånger skrattat vi högt och jag njuter så av all kärlek. Det är till och med så att jag nästan saknar denna tid på samma gång som jag upplever den, för jag vet att den är så jättefin! ❤️

Men ja, nu till annat. Resten av födelsedagen myste vi bara hemma och åt middag och hade det gott.

Hjalmar älskar entrecote och potatis i ugn så det fick bli menyn.

Och det blev på det stora hela en lugn och skön dag. Kalas hade vi nämligen redan haft. I söndags.

Då fylldes vår lilla lägenhet med familj och fina vänner. Ljudnivån var helt galen men

som tur vad accepterade alla trängseln och slog sig ner

där det fanns plats.

Fina Nicole och Amelia var där

Emelina och Sofia

Kerstin och Maria

Och andra finisar.

I Spanien börjar barnkalasen klockan 11 på förmiddagen så vi dukade upp med smörgåsar innan bullar, kakor

och tårta. Lite brunch-aktiv fika sådär.

Jag hade lagat en chokladtårta med djur på eftersom Hjalmar gillar alla sorts djur och det var så roligt för han blev så glad när vi sjöng. Först på svenska. Sen på katalanska.

Och innan festen var slut blev det så varmt ute att vi kunde sätta oss ute på balkongen.

Hjalmar 2 år

Det är två år sedan du kom. 

Min älskade Hjalmar.

Jag kommer aldrig att glömma den kvällen. 

Allt blod! 

Det var som om livet höll på att rinna ur mig. 

Men det är länge sedan nu och varken du eller jag är sköra längre.  

Din busiga blick. Din växande vilja. Du blir två år i dag och du blir hela tiden din egen lite och lite mer. 

Jag ser din eftertänksamhet och vilar i ditt lugn. Rofylldheten du alltid haft. 

För din födelse var tuff. Men allt annat med dig har varit så enkelt. 

Alla dina varma kramar och dina små, försiktiga händer. 

Så mycket självklar kärlek i mitt liv, vet jag inte om jag någonsin haft.  

Januari är lika kylig som alltid. 

Livet ibland tufft. 

Men när är tillsammans med dig och din syster hör jag till de allra rikaste och lyckligaste. 

Till de som inte behöver bekymra sig. 

Jag har allt.