Detta inlägg är så sent men jag vill bara ha det här för framtiden så jag kan gå och läsa och titta tillbaka sedan om jag vill. Det är nog det bästa med att ha bloggat så länge som jag gjort att jag kan gå tillbaka och minnas.

Jag märker redan nu att åren när Juni och Hjalmar var riktigt små börjar bli allt mer suddiga. Allt var så intensivt. Då är det så fint att kunna gå tillbaka och få reda på detaljerna.

Så vad gjorde vi i Barcelona? Vi firade nyår och trettondagen, vi träffade familj och vänner, åt massa spansk mat vi hade saknat, vi gick ner till stranden för att dofta på Medelhavet och vi åkte med vänner till vårt älskade Costa Brava.

Innan vi reste dit visste jag inte om det skulle vara känslomässigt svårt eller inte att vara tillbaka men det var underbart. Jag strosade på gatorna, tog in alla dofter och solen och njöt så mycket jag bara kunde. Och jag sov. Vi lät Hjalmar vara uppe sent på kvällen och sen sov jag med honom till klockan 9 på morgon. Så underbart och så välbehövligt. Jag har inte sovit så mycket på 6 år och på riktigt kände jag mig som en ny människa efteråt.

När vi sedan åkte tillbaka hit igen kände jag mig utvilad, men framförallt helare för jag kände att allt fint vi har i Barcelona finns kvar och att få känna den känslan är så viktigt. Jag hade inte förstått det förrän då men när vi åkte från Barcelona i somras och sen inte kom tillbaka på så länge, var det som att allt försvann och jag gick runt med en sorg i bröstet, ett hål.

Så sammanfattningsvis. Jag är så glad över vår resa. Nu njuter jag så mycket mer av allt här. ❤️