Hej på er! Nu har jag läst boken ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två!: om genusmöjligheter och genuskrux i vardagen” av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Tack för tipset här på bloggen. Jag tycker den förklarar bra vilka könsfällor man lätt fastnar i och bäst av allt är att den ger konkreta och bra tips på hur man kan göra och tänka annorlunda. Här har jag valt ut några av mina favoriter, men jag rekommenderar er verkligen att läsa hela boken:
Visa alla barn mycket närhet, speciellt pojkar, och låt dem få gråta ut i famnen.
Byt orden tjejer och killar. Prova att använda barn istället.
Prata om aktiviteten istället för könet på de som leker ”här är fotbollsfantasterna, här är ritgänget, här är badbusarna, och här är byggkompisarna”.
Studier har visat att vi prata mindre med pojkar och att det därför får svårare för att uttrycka sig. Sök ögonkontakt med alla barn, speciellt pojkar, när du pratar med dem. Ett bra sätt är att sätta sig ner på huk eftersom du då kommer på samma nivå som dem.
Ställ specifika snarare än generella frågor till barn som inte har så lätt att uttrycka sig. Istället för att fråga vad barnet har ätit kan du fråga: ”vad var det godaste på din tallrik, vilken färg var det på grönsakerna du åt, vilka var det mer som satt vid ditt bord.”
Visa dina barn att du också gråter när du är ledsen och att det är en känsla som finns och något som går över. Sätt ord på dina egna känslor. ” Nu är jag ledsen. Nu gråter jag för jag är ledsen men det går över om en stund. Nu känner jag mig sur och behöver vara det en stund.”
Låt framförallt pojkar gråta och hjälp dem att sätta ord på sina känslor. Släta inte över utan var nära, håll om och låt det ta tid så visar du att det är okej att vara ledsen. Hjälp även till att sätta ord på känslorna. Berätta att det är bra med tårar eftersom det ledsna kommer ut och inte behöver stanna i kroppen. Filmer och böcker kan vara bra som känsloförebilder. Berätta för ditt barn om situationer där pojkar och män gråter när de varit ledsna.
Låt barnen få vara både arga och ledsna i famnen. Då visar du att båda känslorna är okej eftersom du kan vara med och dela dem.
Istället för att säga ”du får inte slåss”, håll om barnet och säg lugnt ”vi slåss inte”. Då bekräftar du barnets känsla samtidigt som du undviker att skuldbelägga. Du förmedlar även att det inte är okej att slåss fastän man blir arg.
Lär barnen göra förlåt istället för att snabbt säga förlåt. Att göra förlåt kan vara att blåsa på det onda, ge en kram eller hämta ett gosedjur till barnet som behöver tröstas.
Uppmärksamma och sätt ord på egenskaper och aktiviteter snare än duktigheten hos ditt barn. ”Vad roligt att du bakat en kaka, vad uppfinningsrik du är, du är rolig, du är noggrann när du bygger, vilken hejar du är att klä på dig”.
Uppmärksamma framförallt flickor för andra egenskaper än deras utseende och kläder. ”Så roligt att se dig, Hur mår du i dag!”
Ge alla barn fysiska utmaningar. Bollekar, springlekar, dans och klättring. Att känns sin kropp, veta att den är stark och kan göra en massa roliga saker ger bra självkänsla.
När barn byter frisyr kan du istället för att kommentera utseendet, uppmärksamma att det skett en förändring. Nu ser jag ditt ansikte. Så roligt! Hur känns det att skaka på huvudet nu?
Prata med ditt barn om att tidningar och affischer inte är på riktigt, ungefär som du berättar om att en film med läskiga scener är inspelad i en studio och bara är på låtsas.