Boktips: magiska ”Hidden places”

Denna fina bok Hidden Places av Sofia Vusir Jansson, som driver bloggen Mokkasin och Nathalie Myrberg från bloggen Babes of Boyland är en riktig skatt. Jag köpte den redan innan jul och har redan använt många tips och idéer från den, men nu när barnen är hemma är den extra bra att ha till hands.

Att öppna den och bläddra bland sidorna är att kliva in i en magisk värld, precis den magiska värld jag drömde om som liten och som är så skön att befinna sig i just nu.

Den är indelad i olika årstider och är full av tips på pyssel och lekar. Ifall ni har möjlighet, spana in den. Nu till påsken finns det exempelvis bra påskpyssel-idéer och andra fina saker för att göra vardagen både mer fantasifull och magisk.

Boktips för barn

Hej på er! Nu har jag läst boken ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två!: om genusmöjligheter och genuskrux i vardagen” av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Tack för tipset här på bloggen. Jag tycker den förklarar bra vilka könsfällor man lätt fastnar i och bäst av allt är att den ger konkreta och bra tips på hur man kan göra och tänka annorlunda. Här har jag valt ut några av mina favoriter, men jag rekommenderar er verkligen att läsa hela boken:

Visa alla barn mycket närhet, speciellt pojkar, och låt dem få gråta ut i famnen.

Byt orden tjejer och killar. Prova att använda barn istället.

Prata om aktiviteten istället för könet på de som leker ”här är fotbollsfantasterna, här är ritgänget, här är badbusarna, och här är byggkompisarna”.

Studier har visat att vi prata mindre med pojkar och att det därför får svårare för att uttrycka sig. Sök ögonkontakt med alla barn, speciellt pojkar, när du pratar med dem. Ett bra sätt är att sätta sig ner på huk eftersom du då kommer på samma nivå som dem.

Ställ specifika snarare än generella frågor till barn som inte har så lätt att uttrycka sig. Istället för att fråga vad barnet har ätit kan du fråga: ”vad var det godaste på din tallrik, vilken färg var det på grönsakerna du åt, vilka var det mer som satt vid ditt bord.”

Visa dina barn att du också gråter när du är ledsen och att det är en känsla som finns och något som går över. Sätt ord på dina egna känslor. ” Nu är jag ledsen. Nu gråter jag för jag är ledsen men det går över om en stund. Nu känner jag mig sur och behöver vara det en stund.”

Låt framförallt pojkar gråta och hjälp dem att sätta ord på sina känslor. Släta inte över utan var nära, håll om och låt det ta tid så visar du att det är okej att vara ledsen. Hjälp även till att sätta ord på känslorna. Berätta att det är bra med tårar eftersom det ledsna kommer ut och inte behöver stanna i kroppen. Filmer och böcker kan vara bra som känsloförebilder. Berätta för ditt barn om situationer där pojkar och män gråter när de varit ledsna.

Låt barnen få vara både arga och ledsna i famnen. Då visar du att båda känslorna är okej eftersom du kan vara med och dela dem.

Istället för att säga ”du får inte slåss”, håll om barnet och säg lugnt ”vi slåss inte”. Då bekräftar du barnets känsla samtidigt som du undviker att skuldbelägga. Du förmedlar även att det inte är okej att slåss fastän man blir arg.

Lär barnen göra förlåt istället för att snabbt säga förlåt. Att göra förlåt kan vara att blåsa på det onda, ge en kram eller hämta ett gosedjur till barnet som behöver tröstas.

Uppmärksamma och sätt ord på egenskaper och aktiviteter snare än duktigheten hos ditt barn. ”Vad roligt att du bakat en kaka, vad uppfinningsrik du är, du är rolig, du är noggrann när du bygger, vilken hejar du är att klä på dig”.

Uppmärksamma framförallt flickor för andra egenskaper än deras utseende och kläder. ”Så roligt att se dig, Hur mår du i dag!”

Ge alla barn fysiska utmaningar. Bollekar, springlekar, dans och klättring. Att känns sin kropp, veta att den är stark och kan göra en massa roliga saker ger bra självkänsla.

När barn byter frisyr kan du istället för att kommentera utseendet, uppmärksamma att det skett en förändring. Nu ser jag ditt ansikte. Så roligt! Hur känns det att skaka på huvudet nu?

Prata med ditt barn om att tidningar och affischer inte är på riktigt, ungefär som du berättar om att en film med läskiga scener är inspelad i en studio och bara är på låtsas.

Book club Stål

IMG_8931

I går kväll var det dags för bokklubb och eftersom det egentligen var min tur att ha klubben hemma hos mig, och jag inte riktigt har ett hem just nu, så träffades vi istället på ÅSS och åt en riktigt god middag där.

IMG_8940

Det var så roligt för alla var med och trots kylan var det sommar i luften.

IMG_8935

Bästa Åsa

IMG_8932

Denna gång hade vi läst boken ”Stål” av den italienska författaren Silvia Avallone. Den fick fyra av fem i betyg av klubben. Jag tyckte om den riktigt mycket. Den handlar om två tonårstjejer i ett fattigt och industrialiserat område i Italien. Jag tycker den skildrar så bra hur mycket miljön runt omkring påverkar en och hur svårt det är att ta sig ur en destruktiv situation utan förebilder och uppmuntran.

IMG_8934

Till nästa gång har Lotta valt bok. Jag ser verkligen fram emot att läsa denna av Zadie Smith.

IMG_8941

Sedan när bokpratet var över pratade vi midsommarplaner och andra somriga saker.

IMG_8938En bra start på sommaren tycker jag.

 

Read this book!

bild-11

Har ni någon gång som jag, drabbats av den STORA kärleken, som senare visar sig vara obesvarad? Läs då Lena Anderssons augustpristade bok Egenmäktigtförfarande -en roman om kärlek. För hon vet P-R-E-C-I-S hur det känns! In i varenda minsta detalj. In i varenda kärlekstörstande, sårade och ångestfyllda cell. Bäst beskriver hon med sina egna ord:

Om maktspelet:

bild-12

Om kärlekens grymma regler:

bild-14

Om de förbannande sms:n:

bild-15

Om den fruktansvärda väntan:

bild-16

Om hur man egentligen vet innerst inne:

bild-17

Om hoppet:

bild-18

Om de underbara vänninorna som man inte riktigt vill lyssna till:

bild-19

Jag har läst boken i ett sträck de närmast dagarna och slungats tillbaka till dessa mörka stunder, då jag upplevt allt detta som romanens huvudperson gör. Fastän jag inte så ofta tänker på de tröstlösa relationerna numera, så glömmer jag aldrig bort de känslorna. Kärleken kan vara ett så grymt spel ibland. Även på den andra sidan, när man inte har de rätta känslorna. Där har jag även stått ibland…

Det gör mig ledsen att tänka på det, men den här boken gör mig glad. Eller glad är kanske inte det rätta ordet, utan stark! Boken fyller mig med styrka – mitt i allt mörker.

Läs även denna intressanta recension av Ebba Witt-Brattström.

Och till sist ni som befinner er på Åland. Ni missar väl inte att det är litteraturdagarna i helgen. Mariehamns bästa helg. Trots sol och värme här, skulle jag jättegärna vara där.

Book club at Åsas place

IMG_7722

Häromdagen träffades vi hemma hos Åsa för att ha bokklubb. Nästan alla var på plats och det var lika mysigt och givande som alltid. Om ni gillar att läsa kan jag verkligen rekommendera att starta en bokklubb. Det ger så mycket att träffa ens vänner och prata om andra saker ibland. Saker utanför en själv och ens vardag, som man ändå går och tänker på någonstans i bakhuvudet.

IMG_7725

Därför är jag så glad att jag fortfarande kan vara med på ett hörn. Det är helt otroligt, men sedan jag flyttade till Barcelona för ett och ett halvt år sedan, så har jag bara missat klubben två gånger. (Tack vare att alla är så gulliga och planerar in våra träffar så)

IMG_7726

Denna gång hade vi läst Jeanette Wintersons självbiografi ”Varför vara lycklig när du kan vara normal”. Åsa hade valt boken och den fick högt betyg av hela klubben. I genomsnittligt betyg 4 av 5.

Det jag främst tyckte om var hennes sätt att skriva, den starka berättelsen kring en hård uppväxt, livsglädjen mitt i all sorg och alla kloka meningar och ord jag hela tiden ville stryka under eller klippa ut.

The Slap

GetInline

Jag har precis hunnit packa upp väskorna och sätta på en tvättmaskin när det var dags för bokklubben i går kväll hemma hos Anna. Alla är så snälla och försöker anpassa träffarna efter när jag är hemma, så än så länge har jag inte missat en enda gång.

Nu senast hade vi läst boken ”Örfilen” av den australiensiska författaren Christos Tsiolkas. Den fick betyget 3 av 5 från bokklubben. Flera tyckte det var en helt okej roman, men inget mästerverk.

608790

En solig eftermiddag vid en grillfest i en förortsvilla ger en av gästerna en trotsig treåring en örfil. Barnet är inte hans son. Örfilen delar umgängeskretsen i olika läger: de som tycker att den är ett grovt övergrepp och de som tycker att incidenten var en bagatell. När pojkens föräldrar bestämmer sig för att göra rättssak av det fördjupas konflikten. Romanen handlar mycket om moral och principer, men är allra främst en samtidsskildring av livet i Australien.

Det jag tyckte var bäst med boken var personbeskrivningarna och hur författaren genom att växla berättarperspektivet mellan de olika karaktärerna gör att man som läser inser att det inte är så lätt att avgöra vem som har rätt eller fel. Kanske har alla fel.

We just read ”The Slap” in the book club. It got 3 points out of 5.

The Book Club and Knausgård

bild(173)

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av Knausgård och ”Min kamp”, men har varit nyfiken länge och valde därför del 1 som bokklubbsbok. Jag blev överraskad. Utan att nästan vetat om det har jag haft en negativ bild av honom. Jag trodde att han skulle vara rätt så kaxig, dryg och lite hemsk. Men istället upplevde jag honom både som ödmjuk och intressant och jag älskar hans språk.

Många i bokklubben var också positivt överraskade. Boken fick höga betyg. Mellan 3,5 och 4,5 av fem möjliga. Åsa har redan köpt del två och börjat läsa den.

I måndags bjöd jag hem hela klubben på middag till mamma och pappa som var så snälla att låna ut sitt hus och kök till mig. Alla kunde komma, utan fina Pernilla. Vi åt asiatiskt, key lime pie och pratade massor. När jag satt där kändes det som om jag inte varit borta en enda sekund. Som om det faktiskt är möjligt att leva i två världar samtidigt.

On monday night I had the book club in my parents place.