Jag har en känsla av att sommaren håller på att ta slut. Björklöven låter tyngre när de blåser och vågorna på vattnet är större, mer vilda. Jag tänkte därför passa på att visa ännu några somriga bilder. Denna gång från Enklinge. Den här har verkligen varit en annorlunda sommar för mig. Varmaste sommaren på årtionden och jag har känt värmen men på samma gång inte varit delaktig i den. Min egen värld tillsammans med Juni har varit större.. Sommaren har varit tvungen att komma i andra hand. Först blev jag lite frustrerad över det. Men nu har jag i stället försökt ta in sommaren på mitt eget vis, så som det går just nu. Det vackra ljuset på kvällarna, sommarprat på radion, dofterna, daggen på morgonen i gräset. Och allra främst all tid tillsammans med familjen. Några sådana fina ögonblick fick jag när jag var på Enklinge. Tillsammans med mamma och pappa och Rumanders.


Lämna ett svar till Maria Avbryt svar