En del av mig älskar storstaden. Folkvimlet, alla olika slags ansikten som möter din blick på gatan. Det surrande ljudet. Att ingenting någonting sover. Roliga trender som kommer att går. Att ströva omkring, titta på folk, fönstershoppa och spana in den senaste restaurangen med goda recensioner. Allt som är tillgängligt. Konserter, biofilmer, intressanta utställningar och roliga event. Det är bara att välja och vraka.

En annan del av mig längtar till naturen. Tystnaden. Det gröna, rofyllda. Morgondimma över en åker. Årstider som går att följa i detalj. En blåsippa där. En snödroppe där. Att ligga i din säng och titta ut genom fönstret och se hur björken utanför sträcker sig mot himlen. Fågelsången. Den friska luften. Att bara öppna dörren och gå ut i din egen trädgård. Ta en morgonkaffe på trappan och väckas till liv av alla dofter.

Helst av allt vill jag nog ha lite bägge världar, men var vill jag ha min vardag?

Livet ser ganska lika ut i alla storstäder. Och kanske också även på landet. Så jag kanske är den nya stora frågan just denna: storstaden eller landet? Hur tänker ni?

Här kommer bilder från vår helg i Bellcaire på Costa Brava för två veckor sedan tillsammans med Edus familj.