Hej på er! Här kommer lite bilder från de senaste dagarna när Ulrica och Sixten varit på besök. Det har varit så himla mysigt. Jag och Ulrica är experter på livsnjutning ihop och jag har blivit så fylld av goda samtal, god mat och gott sällskap de här dagarna.

De kom i måndags och här ser ni mig kockandes svamprisotto med sparris till middag i vårt lilla kök.

På tisdagen efter att jag jobbat hela morgonen möttes vi vid mitt favoritställe Jaime Berienstain för lunch.

De är så himla mysigt där inne och Ulrica bjöd mig på bubbel och maten för att fira i efterskott min födelsedag, eftersom vi inte setts sedan dess.

Vilken lyx att få fira sin födelsedag, om och om igen, på det här viset med fina vänner.

Jag är faktiskt glad att jag bestämde mig för att fira min 40-årsdag på det viset. Ingen stor fest men många fina stunder med de närmaste.

När man är inne i småbarnsåren som jag och fortfarande inte sover bra på nätterna är en lugn stund med en vän de mest energigivande och festliga jag kan komma på.

Vi hade ju goa Sixten med som sällskap men han lät oss prata på och njuta.

Han är nästan exakt ett år yngre än Hjalmar och det var så fint att få hänga med honom och lära känna honom lite mer.

Sedan på eftermiddagen hängde vi hemma på mattan i vårt vardagsrum

I all röra med alla leksaker.

Juni tyckte det var roligt att vara storasyster till två och hjälpte till att mata Sixten.

Senare på kvällen när barnen sov, förutom Sixten, så smet jag och Ulrica ut och åt tapas och tog ett glas vin på ett torg i Gracia. På en måndag! Så lyxigt!

Igår gjorde vi sedan en repris och möttes för lunch, Ulrica, jag och Sixten.

Det är så mysigt nu i El Born när det är höst/vinter och julstämningen börjar kännas av lite varstans.

På samma gång lyste solen och värmde så skönt så vi slog oss ner på en bänk och drack kaffe.

❤️

På eftermiddagen hängde vi hemma hos oss igen.

Ulrica hade tagit med glögg och pepparkakor från Göteborg och alltså den doften!

Snart är jag redo för att totalt gå in i julmyset.

Och så igår kväll smet jag och Ulrica iväg igen efter jag lagt barnen och hon fått Sixten att somna i bärselen.

Tänk, i över 20 år har vi känt varandra. Och gått igenom så mycket tillsammans. Vi har följt varandra som studenter i Uppsala, på äventyr i Australien, Irland, Nicaragua, Moçambique, Chile, Åland, Barcelona och Göteborg, i olika förhållanden och kriser och livsavgörande saker. Men även i vardagen med korta och långa, regelbundna telefonsamtal: hur är det? Hur mår du? Det är så himla, himla fint! ❤️

Skål för oss!

Och skål för livsnjutning

Till max! 😉