Hon ligger och sover bredvid mig i sängen. Med myggbett på kinden, monsterplåster på armbågen och utsträckta ben åt alla möjliga håll.
Tre år sedan.
Tiden flyger förbi som sparade ögonblick.
Känslan av hennes varma kropp mot min när hon var alldeles ny.
De små, pigga ögonen. De späda armarna.
Nu alla hennes tankar, upptäckter och kramar.
Allt är så magiskt. Bara som det är.
Sedan hon kom längtar jag ingen annanstans.
Jag har allt jag behöver precis just nu
och här.
Liztigt 
Lämna en kommentar