Ja, jag klarade det! Jag flygrädda människa, att för första gången flyga helt ensam med min 11-veckor gamla bebis och min 2,5-åring från Stockholm till Barcelona med turbulens och motvind och allt.

Nu känns det som om jag är ute på andra sidan, som om jag tagit mig över ett viktig hinder. Det måste vara så här idrottskvinnor och idrottsmän när det kommit fram och i mål. Jag är lycklig, stolt och helt utmattad! 

Tre saker jag övade på igår: 

1. Att sitta på huk och amma en bebis i gaten och på samma gång mata ett barn med kall pasta och morotsbitar och göra djupandningar för att dämpa min flygrädsla. 

2. Att klämma in sig tre personer på en flygtoa, torka ett barn i rumpan och samtidigt balansera spädbarnet på andra armen utan att tappa balansen och skrika av rädsla när flygplanet kränger till.

3. Att be om hjälp.