Liztigt

Det är så fina isar just och jag blir så sugen på att snöra på mig skridskorna och åka iväg. Men i väntan på andra tider så är det jättehärligt att bara gå ut och gå och vila blicken mot horisonten.

I söndags bjöd Juni på ett riktigt kramkalas när vi åkte rattkälke och hon fick syn på mormor och morfar. Jag blev så glad över att jag lyckades fånga det på bild. Har ni förresten sett min fina outfit?;) Nu har jag helt gett upp att få ihop en klädstil och sätter bara på mig det jag faktiskt lyckas få på mig.

I dag har jag annars haft en liten svacka. Jag trodde verkligen att förlossningen skulle komma igång i helgen, men inte. Och i dag, den 23 januari, var min mormors födelsedag och jag tänkte att kanske nu då, men än ingenting.

Men jag vet, det hjälper inte att bli besatt. Och helt ärligt så är det allra viktigaste att bebisen och jag mår bra. Det är jag väldigt väl medveten om. Om förlossningen sätter igång denna vecka eller nästa spelar ju egentligen ingen roll.

Men ibland kommer frustrationen smygande ändå och i dag kunde jag inte hålla den tillbaka. Helst av allt hade jag velat sova bort hela dan. Nu försöker jag samla nya krafter inför imorgon och sakta men säkert acceptera att det kanske blir en igångsättning denna gång också.