Nu har Edu åkt tillbaka till Barcelona. Ja, det är helt galet två veckor innan förlossningsdatumet, men tyvärr var han tvungen att åka och jobba. ( I Spanien är de inte så flexibla när det kommer till att jobba på distans)

Hur som är det bara för några dagar. På fredagkväll är han tillbaka igen, men ändå. Jag är jättenervös att han inte ska hinna hit.

Under de här mellandagarna tillsammans har vi ätit massa gott, sovit mycket, varit ute så mycket som möjligt under de ljusa timmarna på dagen och sedan hängt i soffan på kvällarna framför teven. Så skönt och behövligt!

Prick just nu sitter jag i soffan igen. Juni sover och min kalender är tom. Det är både en konstig och bra känsla. Än så länge gillar jag tomrummet.