Dödsskräckens förstärkning av vardagen

Ända sedan jag var liten har jag varit rädd för döden. Ja, vem är egentligen inte det?

För mig går min dödsskräck i vågor. Ibland tänker jag mycket på döden. Ibland ingenting. Men just nu är jag inne i en sådan period igen när livets skörhet och förgänglighet hela tiden känns så närvarande. Det är mest ångestfullt, men ibland lyckas jag vända skräcken till något bra eftersom den gör att jag upplever allting mer närvarande och intensivt.

som att jag på morgonen innan Juni vaknar ligger och drar in hennes doft och känner hur hennes mage sakta rör sig upp och ner.

som att jag ser mig omkring och plötsligt ser den blåa himlen där uppe och känner hur mycket rymd det finns.

som att jag ringer mina kära och lyssnar lite extra på hur deras röst låter och är noga med att de känner i mina ord hur mycket jag tycker om dem.

som att jag stannar upp och ser till att försöka prioriterar rätt och fylla mina dagar med saker som är viktigast för mig.

som att alla små irritationer försvinner, eftersom de känns så pyttesmå och onödiga i jämförelse med dödsskräcken.

som att det blir så viktigt för mig att vara så närvarande som det bara går i allt jag gör så att jag får uppleva stunden jag befinner mig i just nu så mycket som möjligt

och

som att det blir viktigt att säga som det är. Till mig själv. Till världen. Och till dem som är runt omkring mig.

watersign

 

 

 

 

2 thoughts on “Dödsskräckens förstärkning av vardagen

  1. Innan jag fick barn (vid 29 års ålder) hade jag aldrig haft dödsångest. Jag tänkte inte så mycket på döden helt enkelt. När Imre kom till världen blev det plötsligt otänkbart att inte finnas till för honom. Tanken på döden associerar jag med ensamhet (i döden är jag utan min fina familj) och sorg över att inte se min son växa upp.

    1. Tack för att du delar med dig Jesper. Jag tror du har rätt i att mycket av min dödsångest också handlar om Juni. Jag har alltid varit rädd för döden för jag tycker så mycket om att leva men nu med henne har det nått en ny dimension. Skönt att höra att andra känner likadant.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s