Jag hade tänkt berätta för er om Lola. Minns ni henne? Den lilla fågeln som byggde bo i trädet intill vår balkong. Jag såg hur hon hade tre små ägg i boet. Hon satt och värmde på dem varje dag och jag fotade henne. Precis innan påsk kläcktes äggen. Det var som att ha egna kycklingungar. Jag var helt fascinerad, eftersom jag aldrig sett en fågel bli mamma på så nära håll förut. Barnen var först genomskinliga, sedan alldeles ulliga. Lola och fågelpappan turades om att flyga efter mat.

Men så en dag låg hanen död på trottoaren nedanför och blev uppsopad av sopbilen. Sedan dröjde de inte länge innan en fiskmås kom och tog alla tre fågelungar. I boet låg bara en vit fjäder kvar.

Och sen var det bara Lola.

Sista dagen jag såg henne satt hon i trädet och tittade ner i boet med tom blick. I flera timmar.

En sådan sorglig liten historia.

A sad story about a bird called Lola.