När det är minusgrader ute blir allt så vackert och nostalgi pumpar runt i mitt blod. Den gråblåa färgskalan och solen som ibland vinner över molnen. Det är så fint med röda kinder bitna av kylan.
I dag blev det fikaträff med syrrorna och skridskoåkning på isen. Bullar, varm choklad och till och med en spanjor som tog sig fram på hala medar.
Jag hör ljudet av vassa skär som ett eko från när jag var liten och blir alldeles varm inuti när jag tänker på vad för vintriga bilder som fastnar i Junis lilla kropp.
Annars luffar jag mest omkring i min pappas gamla dunjacka… det är den enda som nuförtiden går att stänga runt magen.
Liztigt 
Lämna en kommentar