Jag vaknar tidigt innan klockan ringer och smyger över till Åsas säng: ”Vakna, vakna!” Det skramlar från toaletten. Renée är redan uppe. Julstjärnan i hennes rum kastar ett rött ljus ut i hallen. Kvällen innan har vi förberett allt. På frysboxen i klädvårdsrummet står en låda med luciakronan, ljusen och de röda banden. Jag trär de vita linnet över huvudet och försöker stryka ut några skrynklor med handen. Glittret kliar och det kittlar i magen när Renée tänder mitt ljus. Sedan börjar vi sakta smyga upp för trappan. En svag sång som växer i styrka. Det knarrar från mamma och pappas säng. De är redan vakna, men låtsas sova. Skuggor från ljusets lågor fladdrar i taket. En dov stämning som stiger ur mörkret. Vi är framme vid sänggaveln. Nu tar vi i extra mycket.” Santa lucia! Santa lucia”
Liztigt 