Buketten

  

 Jag hoppas det inte blir för mycket bröllop nu men eftersom jag lovat er att berätta ALLT, så fortsätter vi med buketten. 

Jag älskar vanliga vilda ängsblommor och ville inte ha en hårdbunden bukett utan något mer naturligt och avslappnat. Det skulle se ut som en brudbukett men på samma gång som om man just varit på en långpromenad och plockat med sig vackra blommor man sett längs vägen. 

Pioner och nejlikor är en storfavoriter så det fick bli vita pioner med ängsliknade blommor i vitt och grönt och små inslag av rosa nejlikor.

Min fantastiskt duktiga kusin Michela hjälpte mig att forma idén. Fina Tiina att välja blommor och bästa Jill på Cityblommor satte ihop den. Vad tycks? 

Wedding hair styles

Ända sedan jag var liten har jag varit näst intill besatt av hår. I alla fall skulle min familj säga det. Som liten var jag nämligen nästan alltid på bra humör, förutom när jag varit till frissan och de klippt mig i en frisyr som jag inte tyckte om. Då kunde jag sura i flera dagar.
Det kan ha att göra med att vi en dag gick till frissan, Åsa och jag. Vi var åtta eller nio år gamla tror jag och Åsa sade: ”Jag vill ha snagg”. Jag ville absolut inte ha det, men jag var för blyg för att säga något… så även jag fick snagg.
Jag grät i över en vecka…;=)
Så ja, nu inför bröllopet är det frisyren jag funderar allra mest över. Jag vet att jag vill ha lite hippieinspirerat med blommor och flätor, men jag är osäker på om håret ska var helt och hållet utsläppt eller delvis uppsatt.
Vad tycker ni? Här kommer lite inspirationsbilder jag har samlat ihop på pintarest. Vilken är er favorit?
2afbe6ad47de6fcfd17a927f3689a224
780055f050e354a806115b624122622c
0435184806c38a4065700b20836c537c

c930a431cc91c62f85d26102f0109b58
48bf3e14638f54799fe545d1dddd8e85
d17c5180947ad404bd2b0a9aa9258ff6
d751b556b5cc2ba4e54fd06b67fd94cd
bda939979d63fd063f0d1c104443a789
9b6451b2c96a32c89760acfd47a5ea9e
ca52d16da239033f0601863d3674e84b 56fac5b094637df3523b92dcb67ad626 0259c78d872586ad3788d9c1bbe8d03d 8735c1ee38036fd643a186ae69923497

Yellow bright tulips

bild

Titta vad jag hittade! Tulpaner! Och så där härligt gula som jag ville ha dem! De var mycket dyrare än vad de är hemma, men jag kände att det var värt det. I morse när jag steg upp och såg dessa kunde jag inte låta bli att le stort.

En annan sak jag håller på att underhålla mig själv med just nu är att titta på gamla videofilmer från åttiotalet. Det är så mycket nostalgi, så mycket gåshud. Häromdagen hittade jag klassikern ”We are the world” och utan att överdriva har jag sett på den åtminstone tio gånger sedan dess. Den är ju bara helt underbar. Först och främst för alla coola musiker som dyker upp. Lionel Riche, Stevie Wonder, Michael Jackson, Diana Ross, Tina Turner, Kenny Rodgers, Bruce Springsteen, Bob Dylan, Cindi Lauper…

Men sen för att den i vår värld just nu med alla oroligheter, krig och kriser är mer aktuell än någonsin. Jag liksom fastnar i orden:

There comes a time when we heed a certain call
When the world must come together as one
There are people dying
And it’s time to lend a hand to life
The greatest gift of all

We can’t go on pretending day by day
That someone, somewhere will soon make a change
We all are a part of God’s great big family
And the truth, you know,
Love is all we need

We are the world, we are the children

We are the ones who make a brighter day
So let’s start giving
There’s a choice we’re making
We’re saving our own lives
It’s true we’ll make a better day
Just you and me

Send them your heart so they’ll know that someone cares
And their lives will be stronger and free
As God has shown us by turning stone to bread
So we all must lend a helping hand

When you’re down and out, there seems no hope at all
But if you just believe there’s no way we can fall
Well…well…well
Let’s realize that a change can only come
When we stand together

Så fint! Sången skrevs av Michael Jackson och Lionel Riche 1985. Låten gavs ut på singel och pengarna gick till det svältdrabbade Etiopien. Här kan ni höra den:

Instagram: Rain, flowers, friends and a lot of food

Jag tänkte att vi skulle titta på mitt Instagram-flöde för att se vad jag har haft för mig den senaste veckan. Om du vill följa mig på Instagram så heter jag Liztigt där, precis som här.

Vänster: Förra veckan började med massa deadlines. Efteråt var jag helt slut och började försöka leka fram någon sorts kreativitet. Det fungerade väl så där…;)

Höger: Blev så glad när jag hittade en asiatisk butik i närheten där jag bor. Det var som att kliva in i Kina. I de vanliga mataffärerna här är det svårt att få tag på kokosmjölk, röd curry, bambuskott och andra saker som kan vara bra att ha när man gillar asiatisk mat som jag. Där fanns allt. Till och med färskt citrongräs.

Vänster: Jag träffade de här intressanta människorna på en middag förra onsdagen. Vi åt italiensk pizza och pratade om allt möjligt. För att få lite fler skandinaviska kontakter här i Barcelona har jag nämligen gått med i en svensk kvinnoförening som heter Swea.

Höger: Den här bilden är från samma kväll. Det var så roligt att höra allas historia om hur de hamnat här.

Vänster: Mina pelagoner på balkongen har börjat blomma och örterna håller på att växa ur sina krukor. Jag har väntat så länge på det här. Att kunna gå ut på balkongen och plocka in färsk mynta till teet eller basilika till pastan.

Höger: Tog en promenad ner till triumfbågen och satte mig på ett kafé och spånade på artikelidéer. I en sådan här miljö vill jag tro att man inte kan misslyckas.

Vänster: Det blev fredagkväll och vi gick och såg på flamenco som jag berättade om. Jag insåg där hur mycket jag älskar dans. Jag tycker verkligen också om att springa, känslan jag får i kroppen efteråt. Endorfinerna som pumpar runt i hela kroppen. Men dans har en själ. Det har inte joggning.

Höger: Efteråt gick vi till en restaurang som Edu spanat in länge. Skaldjursfrossa! Mmm…

Vänster: På lördagen tog vi bilen och körde till jägaren Joan som är en gammal vän till Edus familj. Han bor med sin familj på en bondgård mitt uppe i bergen och bjöd på nyskördade kronärtskockor till lunch som han grillade över öppen eld.

Höger: Här är Edu med Joans barn Hubert, som gör supergod chorizo med vildsvinskött.

Vänster: Dessa underbar vallmofält! Om jag bara inte var så allergisk mot gräs!

Höger:  Jag i hängmattan hemma på balkongen.

Vänster: På söndag morgon steg jag upp relativt tidigt och begav mig ut på en lång jogg längst stranden. Himlen var alldeles mörk och efter ett tag började det regna. Det är så ostadigt väder här fortfarande och i tidningarna skriver de att det är den kallaste sommaren på 200 år!

Höger: Firar Edus mammas födelsedag med en hemlagad chokladtårta!

Vänster: Måndag igen och tapas-tur på schemat. Mitt på dagen klockan 12 träffade jag Marina och Cicki utanför deras hotell och tog dem med till Barceloneta för riktigt, riktigt lokala tapas, fisk, skaldjur och sangria med cava. En så rolig dag!

Höger: På vägen hem fick jag syn på dessa musikanter som spelade skön jazz.

Vänster: Fina Linda, som jag jobbat tillsammans med på tidningen, är på semester i stan tillsammans med sin kille.

Höger: Igår träffades vi för lunch och jag tog med dem på en liten tur. Så himla roligt att se dem!

Pictures from my Instagram

A scent of summer

bild(223) bild(224) bild(225) bild(226) bild(227) bild(228) bild(229)

Sommaren i Barcelona är annorlunda. Fram för allt är doften av den inte den samma som uppe i norr. I helgen kunde jag känna den. Den består av torkat gräs, varma stenar och blomdofter söta som honung. Också ljuset faller på ett annat vis, rakt ovanifrån och mer intensivt, utan att be om ursäkt.

Kanske är det därför jag har så svårt att känna att det är sommar, fastän jag går barfota i sandaler och med kort kjol.

The summer smells diffrent in Barcelona. A scent of dried grass, warm rocks and flowers sweet like honey.