Hälsningar från Barcelona 

Hej på er! 

Nu är vi i Barcelona. Vi flög hit i söndags och landade i 30-graders värme. Jag kände mig så förvirrad men så glad att se Edu. 

I dag är det torsdag och jag börjar äntligen känna att jag landat lite grann. Ju längre tid vi varit borta, ju längre tid tar det. För oss alla. Det är som om kroppen förflyttas men att själen behöver några till dagar på sig. 

De sista dagarna på Åland fixade jag allt det där viktiga på att-göra-listan som jag hade skrivit för sommaren men som jag liksom sparade till sist; jag var till banken, apoteket, tvättade och prickade av olika möten osv. 

Men jag hann också ta en kaffe på trappan i solen

Vila lite 

Ta morgondopp på Enklinge

Åka ut dit med mina kära systrar och barnen

Ha energigivande jobbmöten

Och till och med gå på ett yogapass och 50-årskalas i ett tillsammans med inspirerande Zandra och Tove. 

Jag uppdaterar mer snart här igen…

Men innan jag går vill jag bara tacka alla ni hemma på Åland som i sommar kommit fram och sagt att ni läser min blogg och sagt så vänliga ord. Det är så roligt att få ansikten på er och det betyder så mycket att höra era kommentarer. Ni är så fina! Tack! ❤️

Skärgårdsliv 

Hej på er! Idag vräker regnet ner här och plötsligt känns allting lite mörkare och mer höstlikt. Den allra ljusaste tiden är nog förbi nu men jag tycker också den här delen av sommaren är fin. Mer kravlös på något vis. 

Edu har åkt tillbaka till Barcelona för att jobba. Det är fullt upp och jag får alldeles för lite sömn men det rullar på ändå på något vis. Men åh, vad jag längtar efter en hel natts sömn. 

Jag ville visa lite bilder på vad vi hann med innan Edu åkte och medan vi ännu var ute i skärgården på Enklinge. Vi hade det så somrigt. 
Ibland tänker jag på kontrasten till livet i Barcelona och funderar om Edu kommer att drabbas av någon slags jag-är-isolerad-långt-bort-från-civilisationen-skräck ju längre ut i skärgården som jag tar med honom. Men än så länge verkar han gilla det.

Själv njöt jag så in i Norden av att:

Åka ut på sjön med mamma och pappa och se Hjalmar i flytväst. Kan man vara gulligare? 

Utsikten från familjens fiskestuga på Bredörin utanför Enklinge. Ser ni trädet?  Det ser ut som hämtat från savannen. 

Nostalgin varje gång jag kommer hit. Dofterna, lugnet. Ingenting hörs förutom en båt i fjärran och vågskvalp. 

Att se Hjalmar rulla omkring där på golvet för första gången. 

Jag kan nästan minnas när jag själv gjorde det, men lite äldre var jag förstås 😉

Grilla nere vid sjön. 

Bara vara och egentligen inte göra någonting.

Doften av tall, varma berg och hav. En horisont långt borta att vila ögonen på.

Fiska 

och få några abborrar 

och sedan äta dem på direkt till middag. 

Ta en lång promenad längs vägar utan knappt några bilar, plocka smultron

och gå förbi Hermas där min farfars far Sven bodde och som nu är ett museum

Visa det för Juni 

och svara på alla hennes nyfikna frågor. Vad är det där? Och det där? Och här? 

Och till sist på kvällen se min farmor Ingrid med Hjalmar i famnen och liksom häpnas över generationer som smälter samman. 

Det var ju min farfar, hennes man, som hette Hjalmar och som vår Hjalmar fått sitt namn ifrån. ❤️

Jan Karlsgården, hantverksdagar och en bröllopsdag

I tisdags, den 11 juli, var det två år sedan jag nervös gick upp längs altargången tillsammans med världens finaste pappa 

och gifte mig med min Edu. Juni var ju bara ett år gammal då och det är häftigt när jag tänker på allt vi haft för oss den senaste åren. På tre år har vi fått två barn och bjudit in till bröllop. Hihi! Om det fortsätter i den här rytmen vet jag inte var det ska sluta…☺️

Jag är så himla glad för allt vi gjort och fortfarande när jag tänker 

på den där dagen i juli känns det helt magiskt. 

Ceremonin

Mina kära vänner som bakade så fina och goda tårtor

Dansen och festen. Varje liten detalj får mig att le. 


Men nu tillbaka till nutid. I onsdags när det var soligt men lite blåsigt åkte vi till Jan Karlsgården där de ordnas hantverksdagar varje onsdag i juli. 

Vi gick in i de gamla husen

Klättrade upp för stegar

pysslande 

och hade det allmänt skönt i gräset. 

Roligast tyckte Juni det var att tvätta kläder med tvättbräda som man gjorde förr i tiden. 

Vi hade även turen att få sällskap av Johanna och Lova så vi fikade Ålandspannkaka tillsammans

och fick pröva på att både åka 

och “köra” traktor. 


Sedan på kvällen bara hängde vi i soffan och grillade för första gången på riktigt i år.

Hälsningar från semestern

Hej och god morgon! Den här veckan har jag verkligen tagit semester fullt ut och det är så himla skönt. Det är också så avstressande att vara två föräldrar som har ansvaret. Det är nog det jag tycker är tyngst på egen hand att aldrig kunna slappna av, ens en sekund, under dygnets 24 timmar. Jag har ju hjälp av andra när jag är på egen hand men det är ändå annorlunda att be någon vakta ditt barn än att langa över din bebis till pappan som har precis lika stort ansvar att se till att hen har allt hen behöver och mår bra. Jag har sagt det förut men jag är så imponerad över ensamstående föräldrar. I mina ögon är ni hjältar allihop. 

Efter Junis kalas förra helgen var Heidi och Björn och Carro här ännu några dagar vilket var så himla fint. Heidi och gänget hälsade på Lina och Janne och bodde där och Carro hemma hos oss. 

Sedan på dagarna sammanstrålade vi och hittade på olika mysiga saker som att äta lunch på Bagarstugan och simma och bada bastu nere hos Åsa och Stefan. 

Här Heidi och supercharmiga Siri som just fyllt ett år. 

Juni och Mirjam sprang i vattenkanten, plaskade


och gick sedan in i bastun för att värma sig. För mig är det verkligen sommar att få bada bastu på det viset. När vi var små brukade jag och mina systrar och kusiner göra det dagarna i ända så det var så nostalgiskt att nu se Juni springa där fram och tillbaka. Bäst av allt är att då spelar det ingen roll om det är varmt eller kallt ute. Det är sommar ändå. 

På lördagen sen åkte besökarna hem och ja, då fortsatte vi att bara vara och 

hänga och njuta av den åländska sommaren. 

Vi har sådan himla lyx när det gäller boendet och att ha tillgång till mamma och pappas hus och fina trädgård men just den här veckan provar vi på ett stugbyte i närheten av Kastelholms slott. Jag tänker att jag känner mitt Åland utan och innan, men det är lite roligt att utforska på närmare håll en helt annan del där jag själv aldrig bott. 


I måndags åkte vi exempelvis och besökte  slottet 

vilket Juni älskade, trots att hon inte ser så förtjust ut på den här bilden. ( Här hade hennes  låtsaskompis Katten sprungit bort).

Men de har verkligen gjort slottsupplevelsen jättefin för barn. Man får en skattkarta


och sedan i uppdrag att leta efter olika skattkistor. Juni kanske var lite för liten för att ta till sig själva uppgiften men hon tyckte det var spännande ändå med kartan och kistorna.

 (För några år sedan skrev jag en artikel om det här och det är konstnären Juha Pykäläinen som gjort flera av illustrationerna och Erika Ståhlman som tagit fram konceptet. )


Inne i slottet fanns även en utklädningshörna där man till stora och små barns förtjusning kunde prova på allt från prinsesskronor och slöjor till riddarhjälmar.

Sist men inte minst pågår även utställningen Pica Pica inne i slottet med konstnären Amanda Chanfreus målningar och författaren Carina Karlssons texter. De kopplar an till häxprocesserna som pågick på slottet på 1600-talet. Så starkt och berörande! Både orden och målningarna. Ja, ni får åka dit och se för er själva! 

Nu! Nu är det sommar! 

Hej från Åland! Nu är jag här för sommaren. Vi kom hit i fredags och jag var så lycklig när vi landade och hela resan hade gått bra. Ingen turbulens. Bägge barnen sov en liten stund. Under några minuter lyssnade jag till och med på en pod med ena örat. 

Nu planerar jag att äta en massa nypotatis och stanna uppe så länge som möjligt på kvällen för ljusets skull. 

Annars njuter jag så mycket av att bara kunna öppna upp dörren och se Juni springa fritt i gräset. Ingen vagn som ska släpas ner i en hiss. Inget planerande. Bara vara. 

Dessutom har jag jobbat in på förhand och det är så skönt att nu kunna dra ner lite på jobbtakten. Jag hoppas det även gör att jag får mer tid att blogga här. 

Vi ses snart igen! Ha en fin midsommarvecka! 

Glad påsk från Åland 

Glad påsk till er mina kära läsare och hälsningar från den åländska skärgården. I tisdags flög jag, Juni och Hjalmar hem till Åland och igår kväll sammanstrålade hela familjen här på Enklinge, 

Det är så fint att se allihop på en och samma gång och skönt att bara ta det lugnt, äta gott och umgås. Påsken är en av mina favorithögtider på det viset. Den känns så kravlös! 

Vinterfika på isen

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSCNär det är minusgrader ute blir allt så vackert och nostalgi pumpar runt i mitt blod. Den gråblåa färgskalan och solen som ibland vinner över molnen. Det är så fint med röda kinder bitna av kylan.

I dag blev det fikaträff med syrrorna och skridskoåkning på isen. Bullar, varm choklad och till och med en spanjor som tog sig fram på hala medar.

Jag hör ljudet av vassa skär som ett eko från när jag var liten och blir alldeles varm inuti när jag tänker på vad för vintriga bilder som fastnar i Junis lilla kropp.

Annars luffar jag mest omkring i min pappas gamla dunjacka… det är den enda som nuförtiden går att stänga runt magen.

 

Vita, vackra vintervärld

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Så kom äntligen snön! Jag har gått hela julen och längtat efter att få se Juni leka i snön. Att få se allting gnistra så fint och skogen bli alldeles trollsk med snötyngda granar.

Och den kom samma dag som Edu kom hit! Nu är han här och jag kan äntligen slappna av. Nu får allt sätta igång när det vill…;)

Men oj, vad nervös jag är. Med Juni visste jag inte alls vad det innebar. Nu vet jag! Och eftersom det inte är så länge sedan så minns jag fortfarande…

Dödsångest har jag också. Att någonting ska hända mig eller bebisen. Men som en kär kompis sade till mig. Kanske skulle det vara konstigt att inte ha det.

Då med Juni blev jag igångsatt och trots kraftiga värkar varannan minut så hände det ingenting. Alltså ingenting. Jag öppnade inte mig ens en cent förrän många, många timmar senare när de spräckte hinnorna och vattnet gick.

Jag glömde bort allt jag hade försökt lära mig om andning och avslappning och det var som att sjunka ner i ett hål av smärta som jag liksom inte kunde ta mig upp ur.

Jag kan bara hoppas på att hantera smärtan lite bättre den här gången och att de ska gå lite fortare.

Och fördelen av att vara andragångsföderska är att jag nu även vet vad som väntar mig. Sedan.

Den lilla varma kroppen mot min hy. De små, försiktiga andetagen. Och kärleken! Den stora, stora kärleken!

 

Mellandagar

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Nu har Edu åkt tillbaka till Barcelona. Ja, det är helt galet två veckor innan förlossningsdatumet, men tyvärr var han tvungen att åka och jobba. ( I Spanien är de inte så flexibla när det kommer till att jobba på distans)

Hur som är det bara för några dagar. På fredagkväll är han tillbaka igen, men ändå. Jag är jättenervös att han inte ska hinna hit.

Under de här mellandagarna tillsammans har vi ätit massa gott, sovit mycket, varit ute så mycket som möjligt under de ljusa timmarna på dagen och sedan hängt i soffan på kvällarna framför teven. Så skönt och behövligt!

Prick just nu sitter jag i soffan igen. Juni sover och min kalender är tom. Det är både en konstig och bra känsla. Än så länge gillar jag tomrummet.

 

 

Gott nytt år! 

Gott nytt år alla fina läsare! Jag hoppas 2017 blir ett bra år för oss alla och ett bättre år för hela världen. ❤️

Här kommer en sammanfattande lista av 2016. Bilderna är från ikväll när jag, Edu och Juni firat in det nya året tillsammans och med familjen och släkten. 

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?


Det här året har handlat ganska mycket om att vara gravid. Jag har varit det sedan slutet av april. Och det har varit nytt för mig och en speciell upplevelse att vara gravid när jag redan har ett barn. Mindre vila men även mer avslappnat för att allt är liksom lite bekant. 

Annars har året inte inneburit några större nyheter eller förändringar, vilket jag tyckt om. Sådana år tycker jag är både fina och vilsamma. 


Vilka länder/städer besökte du?

Helsingfors, Åbo, Göteborg och Hamburg. Förutom Åland och Barcelona så klart! 

Vad var din största framgång 2015?

Att jag stressat mindre. Det var ett av mina nyårslöften förra året och jag är så glad över att ha lyckats med det. Jag har jobbat mer men mer koncentrerat och nästa alltid kunnat vara ledig på kvällar och helger. 

Bästa köpet?

Två gravidklänningar som jag köpte på Lindex i Göteborg. En randig och en grön. Min mage började växa massor på direkten och jag har typ bott i dem hela hösten. 

Gjorde någonting dig riktigt glad?


Ja, att jag blev gravid igen! Att det fungerade och att allt hittills gått bra! Jag trodde inte det skulle gå!

 Det gjorde mig också jätteglad att Noemi och Helios efter så många år av väntan fick adoptera ett barn. Fina Sofia! 

Och ledsen?

Kriget i Syrien, alla människor på flykt, Aleppo, terrordåden, Trump, all hat, rädsla, nationalism, egoism, människor som dött alldeles för tidigt.

Årets musik?

Jag har lyssnat väldigt mycket på Chet Baker. Det har känts som ett jazzigt år i år. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag har lyckan att vara en rätt så glad person och det har jag varit även i år. Dessutom har graviditeten gjort att jag sluppit pms- hormonerna vilket gjort mig extra glad! 

Favoritserie?

Matserien Chefs table på Netflix.


Bästa podden? 

Ensam varg söker. 

Bästa matupplevelsen?

Jag har som jag berättat tidigare inte mått illa eller så men istället har graviditeten fått mig att tappa smak för saker. Det har därför inte varit ett wow-år när det kommer till mat men jag har njutit av fräscha saker som sallader, frukt och kalla drycker. 

Något du önskade dig och fick?

En bebis i magen. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2015?

Jag firade rätt så lugnt med Edu och Juni. På dagen var jag på gravidmassage och sedan fikade vi hemma med chokladtårta och på kvällen var jag och Edu ut och åt middag på en mexikansk restaurang. 

Är det något du saknar år 2015 som du vill ha år 2016?

Mer kultur i mitt liv. Böcker, filmer, musikupplevelser och utställningar som skakad om en. 

Vem saknade du?

Min familj och vänner här när jag är i Barcelona och Edu och vänner i Barcelona när jag är här.

Nyårslöfte?

Ta hand om mig själv kroppsligt och själsligt, bli ännu bättre på att vara jag och på att vara en bra medmänniska.

Högsta önskan just nu?

Att förlossningen ska går bra och både jag och bebisen mår bra under tiden och efteråt.