Liztigt

Hej på er och glad fredag! Måste bara skriva en grej om könsroller som blivit så tydlig för mig den senaste tiden. 

Nu när jag har ett barn av vardera kön får jag verkligen se skillnaden, hur samhället redan från början bemöter oss annorlunda, enbart beroende på om vi har en snopp eller snippa mellan benen. 

En av första grejerna som jag fick höra om Hjalmar när han bara var några minuter gammal var att han var stark. “Oj, så stark han är!” “Vilka nackmuskler”. Och sedan dess har detta budskap upprepats gång på gång. 

Inget illa om de som säger så. Jag har säkert själv sagt något liknande men det bara visar hur inslussad vi redan från början blir i de sociala och kulturella könsrollerna. 

Angående Juni har jag nämligen aldrig fått en sådan kommentar och hon har inte svag i musklerna på något vis. Däremot har hon gång på gång fått kommentarer om hennes utseende. “Söt”, “gullig” och så vidare. 

Detta har sagts förut och tål att upprepas! Inte konstigt att många tjejer tror att deras värde ligger i deras utseende och många killar känner att de måste vara stora och starka. 

Det som slår mig nu är att den manliga könsrollen till om med känns ännu snävare än den kvinnliga. I alla fall på bebisstadiet. 

Många köper rosa kläder till små flickor men det är även okej om de bär svart, brunt och blått. Men för små pojkar verkar det bara vara blått i olika skalor som gäller och kanske vitt, beigt, grått och svart. Inget färgglatt och absolut inte rosa. 

Rosa står ju för de kvinnliga och eftersom det fortfarande har lägre status än de manliga så är det okej för en tjej att klä sig “killigt” men inte för en kille att klä sig “tjejigt”. De manliga i tjejen höjer hennes värde. De kvinnliga i killen sänker hans värde för att säga det enkelt. 

Kläder och färger i sig är inte så viktiga men vad de står för är det! Varför måste vi begränsa våra barn så mycket. Tillåta dem enbart att ta del av några få färger när det finns en hel färgskala att utforska. Och då pratar jag symboliskt angående hela livet.  

Jag vill att Juni och Hjalmar ska få känna sig stora, starka, svaga, rädda, fina och vackra. Bägge två! Och inte bara den ena.

Så nu är frågan: hur gör man? Hur ger man så många möjligheter till sina barn som möjligt istället för bara de könstypiska? Min plan är att läsa på och lära mig mer om detta och sedan dela med mig till er här på bloggen. 

Och ja, dela gärna med er med era egna råd och tips! ❤️